Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 januari 2021)

printicon
Publicerad: 08 jun, 2015

Bättre hantering av röda blodkroppar kan minska behovet av blod

NYHET Att utveckla lagringsmiljöer vid blodcentralerna som skyddar de röda blodkropparna och gör så att de inte attackeras av kroppens immunförsvar vid blodtransfusion, kan leda till ett minskat behov av blodprodukter i vården. Det konstaterar Andreas Hult i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 11 juni.

– En stor andel av de röda blodkroppar som har lagrats på blodcentraler bryts snabbt ner av immunförsvarets makrofager kort tid efter det att de har transfunderats till patienter där de ska göra nytta. Det vi nu kan visa är att denna nedbrytning, tvärt om mot vad man tidigare har föreslagit, sannolikt inte ökar risken för inflammationer. Däremot verkar lagringen ha andra effekter på de röda blodkropparna, som gör att immunförsvaret hos patienterna attackerar och förstör dem, säger Andreas Hult, som är doktorand vid Idrottsmedicinska enheten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Röda blodkroppar utgör den stora majoriteten av blodets celler och deras primära syfte är att transportera syre från lungor till kroppens celler. Blodtransfusioner är en viktig behandlingsform inom modern sjukvård för behandling av patienter med blodbrist. För att tillgodose behovet tappas blodgivare på blod som lagras vid blodcentraler i väntan på transfusion. Det är sedan länge känt att röda blodkroppar genomgår en rad förändringar under lagringstiden, vilket leder till att upp till 25 procent av dem försvinner ur cirkulationen kort efter en transfusion. Anledningen till detta är att de av oklar anledning känns igen av vita blodkroppar i form av makrofager, som finns i patientens mjälte och lever.

Även om många lagringsspecifika förändringar har identifierats hos röda blodkroppar så är mekanismerna bakom att makrofager känner igen och bryter ner vissa röda blodkroppar efter transfusion fortfarande mycket oklara. Andreas Hult har i sitt avhandlingsarbete närmare undersökt de igenkänningsmekanismer som immunförsvarets celler använder vid kontakt med röda blodkroppar, samt hur immunförsvaret reagerar på denna igenkänning.

Avhandlingen visar bland annat i en studie på friska män att ökad nedbrytning av röda blodkroppar efter blodtransfusion i sig inte leder till inflammation, något som tidigare har ansetts kunna ske. Vidare visar han att det finns tecken på att vissa röda blodkroppar ansamlar kalcium i sin cellvätska, som en effekt av lagringen. Ansamlingen av kalcium leder till en snabb igenkänning och upptag av immunceller, som är kända för att kunna dämpa det övriga immunförsvaret. Fynden indikerar därför att vissa röda blodkroppar som har lagrats kan ha en viktig funktion för att förhindra aktivering av immunförsvaret hos mottagaren vid blodtransfusioner.

Andreas Hult har även studerat hur makrofager tar upp lagrade röda blodkroppar och kunnat visa att upptaget är beroende av olika faktorer i blodet, så kallade serumfaktorer. Forskarna har även förhindrat upptaget av röda blodkroppar genom att blockera en viss typ av receptorer på makrofagernas yta. Resultaten tyder på att lagrade röda blodkroppar känns igen med hjälp av dessa receptorer hos makrofagerna, samt att upptaget involverar någon serumfaktor.

Andreas Hult berättar att avhandlingsarbetet är starten på en kartläggning av interaktionen mellan lagrade röda blodkroppar och kroppens immunceller. Studierna har medfört en ökad förståelse för de skador som uppkommer hos röda blodkroppar under lagring och konsekvenserna av dem efter återinförsel av dessa celler i blodet.

– I en förlängning hoppas vi att kunskap om vilka förändringar hos lagrade röda blodkroppar som är relevanta för att de ska identifieras av makrofager kan leda till framtagandet av en mer optimerad lagringsmiljö för röda blodkroppar. Det kan i sin tur skapa möjligheter att minska mängden röda blodkroppar som behöver överföras till patienter i samband med transfusioner, eftersom fler fungerande röda blodkroppar skulle kunna behållas i cirkulationen under längre tid, säger Andreas Hult.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Andreas Hult kommer från Härnösand. Han har en magisterexamen i molekylärbiologi och är doktorand vid Idrottsmedicinska enheten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Andreas HultTelefon: 090-786 66 13, 070-299 16 31
E-post: andreas.hult@idrott.umu.se

Om disputationen

Torsdagen den 11 juni försvarar Andreas Hult, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap samt Institutionen för integrativ medicinsk biologi sin avhandling med titeln: Mot en ökad förståelse för lagringspecifika förändringar hos erytrocyter vilka kan påverka dess överlevnad efter transfusion. (Engelsk titel: Towards a detailed understanding of the red blood cell storage lesion and its consequences for in vivo survival following transfusion). Opponent: Martin L Olsson, professor, institutionen för transfusionsmedicin, Lunds universitet. Huvudhandledare: Christer Malm.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Biologihuset, BiA 201, Umeå universitet.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz