Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 nov, 2017

Begränsad implementering av rådgivning om levnadsvanor inom primärvården

NYHET Implementeringen av nationella riktlinjer på preventions- och hälsofrämjande området begränsas av omständigheter såsom hög arbetsbelastning. Läkare och sjuksköterskor har generellt stor kunskap och är intresserade av att främja patienters hälsa, men det finns skillnader i hur man uppfattar stödet av riktlinjer och i vilken utsträckning man använder sig av dessa. Detta visar en avhandling vid Umeå universitet.

Forskare har studerat hur läkare och sjuksköterskor uppfattar sina verksamheters arbete kring prevention och hälsofrämjande åtgärder. Resultaten visar att läkare och sköterskor överlag har en positiv attityd till att arbeta med patienters levnadsvanor och att kunskapen är generellt hög. Samtidigt finns enligt resultaten ett behov av mer utbildning i rådgivning om levnadsvanor och om riskbruk av alkohol. Bland läkare fanns också ett behov av mer kunskap om matvanor.

Therese Kardakis
Foto: Lena Mustonen

– Vår forskning visar att hälsoorienteringen upplevdes som svår att prioritera i vården givet den icke-akuta karaktären av området, säger Therese Kardakis, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för Epidemiologi och global hälsa.

– Det förvånade oss också att faktorer i den yttre miljön i så hög grad påverkade organisationernas möjlighet att kunna fokusera och prioritera riktlinjerna.

Hinder för implementering

Resultaten visade att konkurrerande interventioner och andra nationella riktlinjer, politiska val, och besparingar påverkar primärvårdens beslut gällande implementeringen. I den inre organisationsmiljön rapporterade läkare och sköterskor bland annat att hög arbetsbelastning, med för lite tid till rådgivning, läkarbrist, en svag ledning, och problem med att ”få alla att dra åt samma håll”, påverkade implementeringen.

En tvåårig uppföljningsstudie visade att arbetet med patienters levnadsvanor, såsom tobaksbruk och riskbruk av alkohol, hade ökat i omfattning. Samtidigt var riskbruk av alkohol den levnadsvana man arbetade minst med och ansåg sig ha minst kunskap om. Vidare rapporterade enbart 30 procent av vårdpersonalen att riktlinjerna till fullo hade implementerats på hälsocentralerna. Av läkarna uppgav endast 18 procent att de nästan alltid använder riktlinjerna i arbetet med patienter, och de uppfattar inte i samma utsträckning som sjuksköterskorna att riktlinjerna är ett stöd i deras arbete.

– Det behövs mer forskning om hur läkarnas arbetssituation påverkar attityder till att använda riktlinjerna. Likaså är det nödvändigt med mer djupgående studier kring rutiner och organisationsmodeller för hur arbetet med levnadsvanor kan utvecklas och bli en del av den rutinmässiga primärvården, säger Therese Kardakis.

Therese Kardakis är doktorand vid Enheten för epidemiologi vid Umeå Universitet, och affilierad till forskargruppen SOLIID på Medical Management Centre vid Karolinska Institutet. Hon har en magisterexamen i ekonomi med fokus på organisationsvetenskap, en masterexamen i folkhälsovetenskap samt en sjuksköterskeexamen. Hon arbetade tidigare som utredare inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård vid Statens Folkhälsoinstitut.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:

Therese Kardakis, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsaTelefon: 0030 6940 029 814
E-post: therese.kardakis@umu.se

Om disputationen:

Fredagen den 24 november försvarar Therese Kardakis, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln: Stärka arbetet med levnadsvanor i primärvården - utmaningen att förändra och introducera riktlinjer i klinisk praxis. Engelsk titel: Strengthening lifestyle interventions in primary health care - the challenge of change and implementation of guidelines in clinical practice. Fakultetsopponent: Professor Charli Eriksson, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Huvudhandledare: Helene Johansson.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal 135, Byggnad 9A, Norrlands universitetssjukhus.

Redaktör: Daniel Harju