"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2024-01-04

Berikning tillverkad av bröstmjölk är inte effektiv mot svåra komplikationer

NYHET Berikning med en mycket dyr produkt tillverkad av koncentrerad bröstmjölk ger inte bättre hälsa hos för tidigt födda barn jämfört med en standardberikning tillverkad av komjölk. Det visar en svensk studie av internationellt intresse, med deltagande av Magnus Domellöf och andra forskare vid Umeå universitet.

För tidigt födda barn får rutinmässigt proteinberikning av sin egen mammas eller donerad bröstmjölk för att kunna växa och utvecklas normalt. Denna berikning tillverkas normalt av komjölk, men det har kommit en ny produkt på marknaden som är gjord av koncentrerad donerad bröstmjölk.

Produkten (human milk based fortifier, HMBF) kostar över 100 000 kr per barn och används flitigt i bl.a. USA. Detta för att den har föreslagits kunna minska allvarlig tarmkomplikation (nekrotiserande enterocolit, NEC) och infektion (sepsis) hos för tidigt födda.

Ingen skillnad mellan grupperna

Eftersom det saknats vetenskapliga evidens, har forskare från Umeå universitet, tillsammans med forskare från Linköping (Thomas Abrahamsson har lett studien), Göteborg, Stockholm och Uppsala, genomfört en randomiserad, kontrollerad studie av 228 extremt för tidigt födda barn, som lottades till HMBF eller vanlig berikning. Studien går under namnet N-forte.

– Den visar att det inte var någon skillnad i NEC, sepsis eller död mellan grupperna. Detta gör att vi inte kan rekommendera denna kostsamma produkt för rutinmässig användning. Resultaten är av stort internationellt intresse, säger Magnus Domellöf, professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, som sitter i styrgruppen för N-Forte studien.

Artikel om studien Effect of human milk-based fortification in extremely preterm infants fed exclusively with breast milk: a randomised controlled trial, Georg Bach Jensen, Magnus Domellöf, Fredrik Ahlsson, Anders Elfvin, Lars Navér och Thomas Abrahamsson, (2023), eClinicalMedicine, publicerad online 2 januari 2024, doi: 10.1016/j.eclinm.2023.102375