NYHET I Sverige kan det dröja åratal innan asylsökande får sina definitiva beslut. Enligt flera studier och rapporter leder denna väntan, i kombination med en osäkerhet inför framtiden, ofta till dålig hälsa och passivitet. Nu visar Jonny Bergman vid Umeå universitet att många asylsökande är mer aktiva än vad som tidigare beskrivits.
– Det kan t ex handla om att aktivt söka information kring asylprocessen, och göra individuellt och kollektivt motstånd mot det som uppfattas som orättvisa beslut om avslag på asylansökningar. Men det handlar också om att kunna umgås med vänner, gå i skolan, åka och bada, laga och bjuda på mat, säger sociologen Jonny Bergman, som skrivit avhandlingen.
Han har genom deltagande observationer och informella konversationer mellan 2004 och 2008 studerat hur asylsökande flyktingar från Afghanistan hanterar sin situation i Sverige. Resultaten visar att vardagliga aktiviteter, tillsammans med det meningsfulla i att överhuvudtaget söka asyl, skapar en bas varifrån flyktingar kan vara aktiva och till och med strida för att förbättra sin svåra livssituation. Att befinna sig i en mycket utsatt position behöver alltså inte bara leda till passivitet, menar Jonny Bergman, utan kan också få människor att bli mer aktiva och handlingskraftiga.
– De flyktingar jag har följt i den här studien deltar inte bara i organiserade aktiviteter, såsom svenskundervisning och jobbpraktik, utan sysselsätter sig också själva i stor utsträckning. De söker exempelvis information både kring sin egen och gruppens situation, och anstränger sig att inte bara behålla men också utöka sina sociala kontakter.
Som helhet känner de asylsökande flyktingarna sig ändå maktlösa med ett starkt begränsat handlingsutrymme, och deras situation karaktäriseras av beroende och ogästvänlighet. De är beroende av svenska myndigheter och enskilda individer, såsom handläggare, tolkar och advokater. De är också beroende av andra asylsökande på förläggningen. Ogästvänligheten handlar om den restriktiva asylpolitikens fokus på återvandring, som innebär att den största delen av de asylsökande flyktingarna förväntas återvända, och de motsägelser som de asylsökande flyktingarna finner i det svenska asylmottagandet.
– Många flyktingar är alltså trots sin utsatthet inte passiva, som tidigare ofta hävdats, utan försöker att förbättra sin situation på ett aktivt och konkret sätt.
Jonny Bergman är född och uppvuxen i Örebro, och genomförde sina universitetsstudier vid Umeå universitet. Han är numera bosatt i Östersund och lärare i sociologi vid Mittuniversitetet.
Fredagen den 22 oktober försvarar Jonny Bergman, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Seeking Empowerment – Asylum-seeeking refugees from Afghanistan in Sweden. Svensk titel: Empowerment – asylsökande flyktingar från Afghanistan i Sverige. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är docent Peo Hansen, institut för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle, Linköpings universitet.
Jonny Bergman sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: jonny.bergman@soc.umu.se; jonny.bergman@miun.se
Telefon: 063-165693
Läs hela eller delar av avhandlingenPressbild
Redaktör: Camilla Bergvall
