Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 7 maj 2021)

printicon
Publicerad: 13 maj, 2011

Bioenergi allt mer populärt i Sverige och EU

NYHET På senare år har hot om klimatförändringar och energibrist ökat svenska och europeiska politikers intresse för bioenergi, och energikällan ses som säker och miljövänlig. Politiker på olika nivåer driver nu en mer samstämmig bioenergipolitik, där också miljöaspekter har blivit allt viktigare, menar Charlotta Söderberg vid Umeå universitet.

År 1995, när Sverige blev medlem i EU, satte unionens jordbrukspolitik käppar i hjulen för den svenska bioenergipolitiken, bland annat genom att stödnivåerna till energiskogsodling halverades. Statsvetaren Charlotta Söderberg har i sin avhandling studerat hur energi- och jordbrukspolitiken i Sverige och EU ser på energikällan idag.

Hon menar att synen på bioenergi har blivit allt mer samstämmig, och dagens energi- och jordbrukspolitik drar åt samma håll. Framförallt är politiken mer samordnad på EU-nivå än tidigare. Idag ställer EU upp långsiktiga mål inom området, som t ex att 20 procent av energisystemen ska vara förnybara år 2020, och inför nya regler och politiska åtgärder, som t ex investeringsstöd för förnybar energi inom jordbruket.

Enligt Charlotta Söderberg har EU-stöden haft en tydlig effekt på hur mycket svensk jordbruksbaserad bioenergi som produceras. När stödnivåerna har ökat har också odlingen av energigrödor tilltagit, och när stödnivåerna minskat har nysatsningarna avtagit.

Det ökade intresset för förnybar energi inom EU betyder också mycket för den lokala utvecklingen inom Biofuel Region, där målet är att Västerbotten och Västernorrland ska bli självförsörjande på förnybar energi. I regionen bedrivs idag ledande forskning kring andra generationens biobränslen, och antalet tankställen med förnybara drivmedel har ökat kraftigt. De krångliga procedurerna för att söka EU-medel är dock fortfarande ett svåröverstigligt hinder på lokal nivå, anser Charlotta Söderberg.

Miljöfrågan allt viktigare

Hon har också undersökt vilken roll miljöfrågan spelar inom europeisk och svensk bioenergipolicy, och resultaten visar att den har blivit allt viktigare inom bioenergipolitiken under de senaste femton åren. Bland annat har EU satt upp olika hållbarhetskriterier för biobränslen, som till exempel att framställningen ska minska koldioxidutsläppen med minst 35 procent och inte förstöra marker med högt biodiversitetsvärde.

Frågan om hur miljövänliga olika typer av förnybara drivmedel är, är fortfarande omtvistad. En del forskare menar att etanol ökar livsmedelsbristen och inte minskar koldioxidutsläppen, medan andra är av nästan rakt motsatt åsikt. Debatten kring etanol har under senare år ökat intresset för el- och biogasbilar. Bioenergipolitiken kan ses som en avvägning mellan olika mål, och Charlotta Söderberg påpekar att miljöfrågorna har stark konkurrens av mål som ekonomisk tillväxt och säker energiförsörjning. I slutändan, menar hon, fokuseras ofta på att hitta den energikälla som är mest marknadsmässig eller ger den säkraste energitillgången, snarare än att hitta den mest miljövänliga energikällan.

Fakta om disputationen

Fredagen den 20 maj försvarar Charlotta Söderberg, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Environmental Policy Integration in Bioenergy: Policy learning across sectors and levels? Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Andrea Lenschow, Osnabrück universitet, Tyskland.

För mer information, kontakta:

Charlotta Söderberg, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Telefon: 090-786 6950
E-post: charlotta.soderberg@pol.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Redaktör: Camilla Bergvall