Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 10 okt, 2013

Bistånd från Central- och Östeuropa

NYHET Flera central- och östeuropeiska länder har förvandlats från biståndstagare till biståndsgivare som själva ”exporterar” framgångsrika reforminitiativ och bidrar med bistånd till utvecklingsländer. Peteris Timofejevs Henriksson har i en avhandling undersökt denna utveckling i Slovenien och Lettland.

Avhandlingen visar hur internationella faktorer, särskilt den Europeiska unionen, under perioden 1998-2010 har samverkat med inhemska politiska förhållanden och aktörer för att skapa olika utvecklingstendenser i de två länderna. Studien bygger på ett omfattande arbete utifrån arkivmaterial och intervjuer. Den lyfter dessutom fram och belyser viktiga politiska skeenden inom några av de medlemsländer som Sverige samarbetar med inom EU.

Trots att Slovenien och Lettland etablerade biståndspolitik nästan samtidigt i början av 2000-talet, har de utvecklat detta politikområde på olika sätt.
– Slovenien, som engagerade sig framför allt i utvecklingen på västra Balkan, har blivit en relativt aktiv biståndsgivare, medan Lettland, som riktar sitt bilaterala bistånd primärt till Georgien och Moldavien, har utvecklats till en av EU:s minst aktiva biståndsgivare, säger Peteris Timofejevs Henriksson.

Att Slovenien och Lettland överhuvudtaget blev biståndsgivare kan delvis förklaras med att EU ställde detta som ett av sina krav för att Slovenien och Lettland skulle kunna bli medlem i EU. Samtidigt finns tecken på att länderna försökte efterlikna sitt blivande samarbetspartners inom EU och att de ville framstå som moderna länder som kunde bidra till global utveckling.
– Särskilt Slovenien ville tidigt framstå som en modell för andra östeuropeiska länder och sina grannländer på västra Balkan.

Även efter inträdet i EU 2004 behöll länderna strävan att framstå som ”normala” EU-länder. Samtidigt har alla nya medlemsländer i regionen haft problem att uppnå EU:s ambitiösa mål. Särskilt svårt har det varit för Lettland där både högt uppsatta tjänstemän och politiker har saknat politisk vilja att genomföra en ambitiös finansieringsökning. Dessutom är detta politikområde inte djupt förankrad i folkopinionen.
– Denna var under den undersökta perioden delad angående huruvida Lettland borde vara biståndsgivare. De lettiska politikerna och tjänstemännen oroade sig därför för negativa opinionsmässiga reaktioner vid större satsningar inom biståndspolitiken.

Avhandlingen undersöker även hur länderna anpassade sig till Europeiska unionens mål inom biståndspolitik. 2005 enades EU:s medlemsländer att de gamla medlemsländerna (de som tillträdde EU före 2004) skulle fördela 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till biståndet, medan de nya medlemsländerna skulle sträva efter att uppnå 0,33 procentnivå. Samtidigt enades EU om delmål som skulle uppnås 2010. De nya medlemsländerna förväntades då ha uppnått 0,17 procentnivå. Trots det har ingen av de nyblivna biståndsgivarna i Central- och Östeuropa lyckats att uppnå dessa mål. Slovenien var närmast att klara av dessa finansieringsmål. 2010 fördelade Slovenien 0,13 procent av sin BNI till bistånd. Lettland var bland de sämst presterande nya biståndsgivarna och allokerade enbart 0,06 procent av sin BNI till bistånd under 2010.

Båda länderna drabbades hårt av den globala ekonomiska krisen och genomförde nedskärningar även i biståndssektorn. I dessa åtstramningsåtgärder valde Sloveniens beslutsfattare att genomföra mildare nedskärningar (ungefär 25 procent) i jämförelse med Lettland där den bilaterala biståndsbudgeten minskades med ungefär 90 procent.
– Trots dessa nedskärningar och den ekonomiska krisen, har både länderna fortsatt med att föra sin biståndspolitik, även om på ett något mer modest sätt, säger Peteris Timofejevs Henriksson.

Läs hela eller delar av avhandlingen

Om disputationen

Fredagen den 18 oktober försvarar Peteris Timofejevs Henriksson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med den engelska titeln: The Europeanisation of Foreign Aid Policy: Slovenia and Latvia 1998-2010. Disputationen äger rum klockan 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är prof. Sten Berglund, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.

För mer information kontakta gärna:

Peteris Timofejevs Henriksson
E-post: peteris.timofejevs-henriksson@pol.umu.se
Telefon: 076-205 12 31

Redaktör: Eva Stoianov