Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 09 jan, 2013

Blandskog – en missad möjlighet?

NYHET Skogsbruket och naturvården kan vinna på att gynna flera olika trädslag, enligt ny studie.

Det moderna skogsbruket bygger till stor del på monokulturer – i Sverige vanligen tall eller gran – huvudsakligen för att det anses mer rationellt. Men en skog bidrar också med andra kosystemtjänster än virkesproduktion, till exempel biologisk mångfald, kolinlagring och bär. En ny studie från SLU och Future Forests visar att blandskogar i jämförelse med monokulturer ger positiva effekter för flera olika tjänster, inklusive trädtillväxt.

– Många har föreslagit att hög mångfald av trädarter har en positiv påverkan på processer i ekosystemen, men hittills har detta samband främst analyserats för en process eller ekosystemtjänst i taget, säger Lars Gamfeldt från Göteborgs universitet, som lett den nya studien.

Studien, som gjorts av en internationell forskargrupp, bygger på material ur den svenska Riksskogstaxeringen och Markinventeringen. Genom att titta på vilken betydelse förekomsten av olika trädarter har för sex olika ekosystemtjänster (trädtillväxt, kolinlagring, bärproduktion, föda för vilt, förekomst av död ved och biologisk mångfald i markvegetationen) kan studien visa att alla sex tjänsterna var positivt relaterade till antalet trädarter.

Olika trädslag bidrar med olika tjänster. Till exempel är mängden gran kopplad till hög trädtillväxt, mängden tall till bärproduktion, medan högre kolinlagring återfinns på ytor med mycket björk. För att få mer av alla tjänster kan skogsbruket alltså behöva utnyttja fler trädslag. Andra studier på skogar i centraleuropa, medelhavsområdet och Kanada stödjer dessa resultat.

Studien undersökte också förhållandet mellan de olika ekosystemtjänsterna. Till exempel verkar hög trädtillväxt vara negativt kopplat till produktion av både bär och viltföda samt förekomst av död ved. Å andra sidan var viltföda positivt kopplat till både bärproduktion och biologisk mångfald i markvegetationen.

– Det är inte så enkelt att det alltid går att få mer av allt, ibland måste man göra avvägningar mellan olika ekosystemtjänster, säger Jon Moen från Umeå universitet.

Den nya studien som publicerades den 8 januari av den vetenskapliga tidskriften Nature Communications går till viss del på kant med invanda idéer inom det svenska skogsbruket. Enligt Riksskogstaxeringens data för 2011 är endast cirka 7,5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige blandskog.

– Våra resultat visar att både skogsbruket och naturvården skulle kunna vinna på att gynna flera olika trädslag och på så sätt kunna tillhandahålla en större mångfald av olika ekosystemtjänster, säger Jan Bengsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Text: Annika Mossing
Foto: Nic Kruys

Kontaktpersoner:

Jan Bengtsson, SLU, 070-2335118, jan.bengtsson@slu.se
Jon Moen, Umeå universitet, 070-2271513, jon.moen@emg.umu.se
Lars Gamfeldt, Göteborgs universitet, 070-3393921, lars.gamfeldt@gu.se
Hemsida: http://www.slu.se/futureforests

Future Forests är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet och Skogforsk och finansieras av Mistra, SLU, Umeå universitet, Skogforsk och det svenska skogsbruket.

Redaktör: Ingrid Söderbergh