NYHET Sätt ihop en grupp ingenjörsstudenter. Låt ett företag ge dem en teknisk utmaning. Ge studenterna 10 arbetsveckor och en budget. Detta är grundkonceptet för en kurs som Tekniska högskolan ger och förra veckan presenterade studentgrupperna sina resultat.
– Studenterna får arbeta med skarpa industrinära projekt för att träna sig att översätta sina teoretiska kunskaper till ingenjörsmässiga färdigheter. Det är en spännande resa där mycket hinner hända, precis som i verkligheten. Förutsättningar förändras och projektplaner får skrivas om, berättar Staffan Schedin, som tillsammans med Mark Dopson ansvarar för kursen med namnet Design-Build-Test, projektkurs för ingenjörer.
David Sundell (till höger i bilden), som läser sista året på civilingenjörsprogrammet i bioteknik, har lett ett av projekten. Beställare var Boliden Mineral AB och projektet handlar om biolakning, det vill säga att använda bakterier för att utvinna metaller. Åtta studenter med blandade kompetenser har arbetat tillsammans för att få bakterierna att arbeta på bästa sätt. – Det har varit roligt och nödvändigt att jobba med studenter från andra program. De har kommit med idéer som jag själv inte tänkt på och alla har varit otroligt engagerade, berättar David Sundell, som läst kursen som en förberedelse inför sitt kommande examensarbete. I gruppen ingick förutom biotekniker även en teknisk kemist, en teknisk datavetare och tekniska fysiker. En sak hade de ändå gemensamt. – Eftersom vi alla är ingenjörer har vi samma tankar om hur vi ska lösa problem. Vi är pålästa på all sorts teknik, men var och en har självklart arbetat med sitt specialområde, säger Erika Holmberg (till vänster i bilden), som även hon går bioteknikprogrammet. Förutom den tekniska utmaningen har studenterna också fått lära sig mer om gruppdynamik, projektledning och budgetplanering. De har också besökt Bolidens industrier.
– Det var spännande att se hur det går till i verkligheten. I vårt laboratorium arbetar vi med tankar på 1,5 liter och de använder 10 000-liters tankar, berättar Erika Holmberg.
Att använda bakterier i stället för traditionella tekniker har många ekonomiska och miljömässiga fördelar, även om biolakning också medför att miljöfarliga avfallsprodukter bildas. Framför allt är det inte nödvändigt att tillsätta någon energi och det behövs inga dyra och farliga kemikalier. Transportsträckorna blir i princip obefintliga eftersom biolakningen äger rum i närheten av gruvorna. – Problemet med biolakning är att det går långsammare, men vi har arbetat med att få till en snabbare process. Det har vi gjort genom att kontrollera förhållandet mellan två joner i lösningen, när man har en viss koncentration av dem går nämligen processen fortare, förklarar David Sundell. Studenterna har dessutom utvecklat ett system för att hålla ett surt, konstant pH-värde, där bakterierna arbetar som bäst med att utvinna metaller.
– Projektet var på forskningsnivå och vi visste inte om vi skulle lyckas utveckla systemet på rätt sätt och hur mycket koppar vi då skulle kunna utvinna. Glädjande nog visar de resultat som vi nu fått att det verkar fungera, säger Erika Holmberg.
Studenterna har utgått från ett mineral som heter kopparkis, där halten av koppar kan vara så låg som en halv procent.
– Att utvinna koppar från kopparkis genom biolakning går i dag väldigt långsamt och processen avstannar långt innan all koppar har utvunnits. Det är därför intressant att förbättra processen, särskilt med tanke på att fyndigheterna sinar, säger David Sundell.
De två andra projekten i kursen handlade om att bestämma bästa rutten för en skogsmaskin med hjälp av 3D-kartor och om att fjärrstyra ett fordon. De har genomförts i samarbete med Komatsu Forest och Oryx Simulations i Umeå samt BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.
Läs mer om kursen Design-Build-Test.
Redaktör: Karin Wikman