Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 15 apr, 2008

Bortom gen-centrismen: relationer, namn och identiteter

NYHET Umeå universitet gästas av den isländske antropologen och författaren Gisli Pálsson, kritiker av den nya genetikens föreställningar om enkla samband mellan gener och kroppsliga uttryck. Den 24 april håller han ett öppet seminarium vid Centrum för studier av vetenskap och värderingar.

På senare tid har den nya genetiken haft ett enormt uppsving. Innan det mänskliga genomet slutligen kartlades 2001, fanns det stora förhoppningar om att hitta de gener som orsakade de vanligaste sjukdomarna. Det gav löften om stora ekonomiska vinster genom läkemedel, genterapi etc. Idag har det visat sig att det är betydligt mer komplicerat än så att finna grunden för olika sjukdomar. Inte desto mindre frodas fortfarande föreställningar om enkla samband mellan gener och kroppsliga uttryck.

Den isländske antropologen Gisli Pálsson som nästa vecka besöker Umeå kallar det för en ”gen-centrism” eller gen-determinism i sin nyutkomna bok Anthropology and the New Genetics (Cambridge Univ. Press, 2007). Pálsson liknar de biologiska forskarna vid fiskare. Liksom fiskarna strävar efter att finna de rätta vattnen att tråla i efter de stora fångsterna, trålar biologerna i den mänskliga kroppen för att hitta de gener som kan ge den största avkastningen.

Gisli Pálsson är professor i antropologi vid Islands universitet i Reykjavik, men har även arbetat vid flera amerikanska universitet. I sin nya bok har han studerat den välbekanta isländska gendatabasen deCODE. Affärsidén bakom deCODE var att utnyttja den väldokumenterade och avgränsade isländska öbefolkningens historia för att spåra genetiska förändringar.

Gendatabasen fick två versioner. En som var till för forskarna, där personerna var avidentifierade. Den andra var till för islänningarna själva och blev snabbt ett folknöje. På fester och middagar satte man sig framför datorn för att se vem som var släkt med vem. Här uppenbarades även i vissa fall oväntade fäder, gamla otroheter, okända syskon.

I boken uppmärksammar Pálsson även det västerbottniska genföretaget UmanGenomics. Gisli Pálsson har tidigare skrivit de uppmärksammade böckerna Writing on Ice (2001), Travelling Passions (2005), och The Textual Life of Savants (1995).

Torsdagen den 24 april kl.13.15-14.45 i Triple Helix, Samverkanshuset håller Pálsson ett seminarium med titeln Beyond Gene Centrism. Relations, Naming and Identities i Centrum för studier av vetenskap och värderingars regi. Välkommen!

Centrum för studier av vetenskap och värderingar (CSVOV) är ett nätverk av forskare vid Umeå universitet som studerar vetenskapens och teknikens relation till världsbilder, värderingar och livsåskådningar. CSVOV arrangerar bl.a. seminarier som på olika sätt handlar om förhållandet mellan vetenskap och värderingar.

För mer information, kontakta professor Anders Öhman, mobiltel: 070-55 19 412.

Redaktör: Helena Vejbrink