Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 26 nov, 2004

Boteberättelser speglar hälso- och sjukvårdens villkor

NYHET Människor som har varit svårt sjuka berättar ofta om att det har förändrat dem, att de ser på sig själva, livet och omvärlden med nya ögon. En ny avhandling i etnologi handlar om hur livshistoria uttrycks och omformuleras i ohälsans livskris.

Vi får allt större ansvar för att själva välja passande vård när vi blir sjuka och det växande utbudet av vårdformer kan vara både frigörande och kravfyllt. Hur hänger samtidens ideal om den förändringsbenägna människan, det ökade individuella ansvaret och valfriheten samman med en allt vidare hälsomarknad?

En ny avhandling från Umeå universitet visar att nytänkande på hälsans område påverkar nutidsmänniskors uppfattningar och förhållningssätt till hälsa och bot. En boteberättelse är en livshistoria som konstrueras i samband med ohälsa, en egen genre i det levnadshistoriska berättandet.

Etnologen AnnCristin Winroth har intervjuat tio människor som har drabbats av sjukdom och som har valt olika vårdformer inom traditionell skolmedicin eller alternativ medicin, eller har skapat sin egen vårdform. Med utgångspunkt i begreppen hälsa, bot och tillit analyserar hon deras boteberättelser som ett sätt att skapa identitet och livssammanhang.

Som en röd tråd i studien löper betydelsen av att konstruera boteberättandets (själv)biografi. Under intervjuerna framkom det att dessa människor under sin boteprocess hade samlat och skapat en mängd dokument. En del av dessa var egna anteckningar eller dagböcker i form av kronologiska sammanställningar, till exempel under rubriken ”min historia”, och andra var kopior av journalutdrag eller utredningar.

AnnCristin Winroth använder begreppet ”den andra journalföringen” för att synliggöra denna vardagsmedicinska administrativa praktik. Liksom alla levnadshistoriska berättelser skapas boteberättelser i socialt och kulturellt förväntade former, vi följer vedertagna sätt att berätta om dessa erfarenheter på. Men levnadshistoriska berättelser kan också innehålla brytpunkter eller assymmetrier som skiljer dem från hur livshistoriska berättelser brukar uttryckas. Det förväntade livsloppet har inte uppnåtts och istället berättar människor om kriser och händelser som omprövar vardagslivet och tidigare framtidsplaner.

Så småningom har de intervjuade personerna omvandlat dessa turbulenta händelseförlopp till en strävan att uttrycka värderingar och omdömen om den enskildes villkor i vården i offentliga sammanhang. Berättelser om boteprocesser skapas i skärningspunkten mellan olika uppfattningar om hälsa och ohälsa, patienters rättigheter och vårdgivarens ansvar, samt mellan tolkningar om vad som utgör traditionell respektive alternativ vård.

De personer som har intervjuats i Winroths studie uttalade ett tydligt motiv med sin medverkan. Med den egna rehabiliteringen som exempel ville de bidra till en ökad insikt hos allmänhet, vårdgivare och politiker om villkoren i enskilda människors boteprocesser och inom hälso- och sjukvården i allmänhet.

Fredagen den 3 december försvarar AnnCristin Winroth, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Boteberättelser. En etnologisk studie av boteprocesser och det omprövande patientskapet. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Lynn Åkesson, etnologiska institutionen, Lunds universitet.

För mer information eller intervju kontakta gärna

AnnCristin WinrothTel 090-786 99 67 (arb) , 090- 328 05 (hem)
E-post: AnnCristin.Winroth@kultmed.umu.se

Redaktör: Helena Vejbrink