Bra med elpriskompensation till hushållen – men utforma stödet rätt

Den 11 september i år är det val. I en artikelserie ger forskare vid Umeå universitet sina perspektiv på några av svenska folkets viktigaste valfrågor.

Image

Mattias Vesterberg, universitetslektor vid Handelshögskolan Umeå universitet, forskar om den svenska elmarknaden och hushållens elkonsumtion. Hushållen har börjat kompenseras för höga elpriser sedan i vintras och nu ser vi olika politiska förslag på stödpaket i valrörelsen. Men Mattias Vesterberg ser elpriskompensation som problematiskt av flera skäl.

– Stigande elpriser är ett symptom på att efterfrågan är hög eller utbudet lågt. Det kan också vara en kombination av båda. Är priset högt är det en signal till hushållen att hålla tillbaka konsumtionen, men om priset subventioneras kan det upplevas som att det finns mer billig el på marknaden än det faktiskt gör och risken finns att vi konsumerar mer än vad vi borde göra, säger Mattias Vesterberg.

Bevara incitamenten att hushålla med resurserna

Han menar att subventionerade elpriser visserligen leder till lägre priser för konsumenterna på kort sikt, men de kommer knappast att lösa de underliggande problemen. I värsta fall riskerar vi att förvärra elbristen i Sverige i en tid när vi vill elektrifiera i omställningen till ett mer fossilfritt samhälle. Samtidigt tycker Mattias Vesterberg att det är självklart att stötta de hushåll som har allra svårast att betala elräkningen.

– Det blir stora konsekvenser för det enskilda hushållet om man tvingas stänga av elen och inte har råd att laga mat eller värma upp bostaden, och jag tror att de flesta nationalekonomer skulle skriva på att samhället bör stötta de hushåll som inte har råd att själva betala elräkningen. Men, ett mycket bättre sätt är att betala ut en klumpsumma till dessa hushåll, och på så sätt skapa ett stöd som inte är kopplat till elpris och förbrukning. Då kan hushållen energieffektivisera, sätta in treglasfönster eller vad de nu väljer att göra, samtidigt som priset signalerar att elen är en bristvara. På sätt bevaras incitamenten att hushålla med resurserna, säger Mattias Vesterberg.

Nedsläckningar i europeiska städer

Mattias Vesterberg, universitetslektor vid Handelshögskolan Umeå universitet

ImageMattias Pettersson

Sverige ingår i den nordeuropeiska elmarknaden och vår inhemska elmarknad avreglerades 1996. Därför påverkar det som händer i övriga Europa de svenska elpriserna. Rysslands invasion av Ukraina bidrar till att driva upp priserna på gas och i förlängningen påverkas elpriset framför allt i södra och mellersta Sverige.

I dagarna har vi kunnat ta del av nyheter från andra länder i Europa som släcker ned monument i städer och stänger badhus. Mattias Vesterberg utesluter inte att en liknande situation kan uppstå här där vi kan få se drastiska åtgärder för att hantera en eventuell elbrist i vinter.

De underliggande problemen i Sverige handlar bland annat om begränsad överföringskapacitet från norr till söder och det faktum att vi behöver tillgång till mer el i en nära framtid. Arbetet för att komma till rätta med problemen pågår, men det är inte gjort i en handvändning. På kort sikt behövs därför andra åtgärder.

Efterfrågeflexibilitet – en kraft att räkna med?

Något som lyfts av myndigheter och en del forskare i debatten, framför allt i nuvarande situation, är att hushållen, genom att anpassa sin förbrukning efter tillgängligheten på el, skulle kunna minska prisrörligheten på elmarknaden. Exempelvis skulle hushåll kunna dra ner på sin förbrukning under dagtid om elpriserna är höga och använda el på natten om elpriserna är lägre. Ett så kallat timprisavtal, där priserna varierar mellan timmar, ger hushållen incitament att anpassa förbrukningen.

– De senaste 10 åren så har en sådan efterfrågeflexibilitet varit rätt oattraktiv för hushåll, då elpriserna varit låga och inte varierat särskilt mycket över dygnet. Idag varierar priserna betydligt mer, och vissa menar därför att incitamenten är tillräckligt stora för att efterfrågeflexibilitet ska bli en kraft att räkna med, säger Mattias Vesterberg.

– Samtidigt visar bland annat min egen forskning att hushåll reagerar väldigt lite på prisvariationer, även när prisvariationen är stor. Dessutom är vi är helt enkelt vana vid att laga middag vid klockan sex och ladda elbilen när vi behöver, så jag är försiktigt skeptisk till att det är något att hoppas på. Visserligen kan automatisk styrutrustning hjälpa hushållen, men då ska också hushållen vilja investera i sådan utrustning, fortsätter han.

Som forskare tycker Mattias Vesterberg det blir viktigt att undersöka hur hushållen reagerade på de historiskt höga elpriserna och hur stödpaketen påverkade hushållens elkonsumtion, för att i framtiden kunna utforma bättre styrmedel för att möta perioder med höga elpriser.