Bristande respekt för regelverk bakom Macchiariniaffären
NYHET
Nonchalans mot regelverk, grupptänkande och en tystnadskultur är några av förklaringarna till varför den så kallade Macchiariniaffären vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset fick så långtgående konsekvenser. Det anser Kjell Asplund, professor emeritus vid Umeå universitet, som har granskat händelserna.
I samband med veckans styrelsemöte vid Umeå universitet gjorde Kjell Asplund en genomgång av de viktigaste slutsatserna i sin oberoende utredning om Paolo Macchiarinis transplantationer av syntetiska luftstrupar vid Karolinska universitetssjukhuset. Kjell Asplund har även stor kännedom om händelserna vid Karolinska Institutet som på många punkter är sammanlänkade.
Utredningen konstaterar bland annat att Paolo Macchiarini anställdes på mycket lösa boliner, både vid KI och universitetssjukhuset, genom att man helt enkelt bröt mot de regler som finns för anställningar. Det gjordes exempelvis inte några intervjuer med Macchiarini och man brydde sig inte heller om de negativa referenser som trots allt hade kommit in.
Vidare fanns det en varierande uppfattning om ansvarsförhållanden, där det var oklart vad som var sjukvård och vad som handlade om forskning. Kjell Asplund anser att flera av de ingrepp som genomfördes på Karolinska universitetssjukhuset snarare handlade om forskning än om sjukvård och därför borde de ha granskats av ett etiskt råd, innan de genomfördes.
– Generellt kan man säga att det både vid universitetssjukhuset och KI har funnits en väldigt avslappnad inställning till gällande regelverk. Man har helt enkelt en dålig respekt för dem. Och jag befarar att samma problem kan finnas vid andra universitet. Därför är den kanske viktigaste åtgärden att skapa kunskap om regelverken i organisationen och även påverka attityder så att de efterlevs. Oavsett vad man tycker om regelverken ska de trots allt skydda patienterna och i det här fallet ser vi alltför tydligt hur det kan bli om regelverken nonchaleras, säger Kjell Asplund.
Han konstaterar dock att det inte bara är brist på respekt för regelverken som är problemet. I sitt utredningsarbete har han gjort ett sextiotal intervjuer och de påvisar ett stort inslag av grupptänkande. De inblandade ifrågasatte inte olika kontroversiella beslut som fattades, samtidigt som Paolo Macchiarini sågs som en väldigt visionär, karismatisk och övertygande person.
– Vill man vara med längst fram i den internationella forskningsfronten är det lätt att börja svälja budskap istället för att ifrågasätta. Den starka konkurrenssituationen som gör att personer som är alltför kritiska riskerar sin karriär kan dessutom ha bidragit till en tystnadskultur på sina håll både vid sjukhuset och lärosätet, vilket förstärker problematiken med grupptänkande, säger Kjell Asplund.
Han beskriver i dag en situation vid Karolinska universitetssjukhuset och KI som är starkt präglad av Macchiariniaffären. Många medarbetare har tagit skada och det finns olika grupperingar som uppvisar en påtaglig oförsonlighet mot varandra.
– Eftersom dessa medarbetare trots allt ska arbeta tillsammans är detta en arbetsmiljöfråga som kräver riktade åtgärder från arbetsgivarnas sida. Jag har talat om behovet av försoning, säger Kjell Asplund.
På frågan om det Macchiariniaffären är ett undantag, eller om det kan hända igen, kanske vid något annat lärosäte, har Kjell Asplund ett klart svar.
– Den här typen av händelser inte bara kan hända igen, de kommer att hända igen. Därför är det viktigt att diskutera detta fall, utveckla sätt att upptäcka avsteg från vad som är acceptabelt och även sätta in förebyggande insatser så att det blir möjligt att återställa förtroendet för den kliniska forskningen, säger Kjell Asplund.
Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet, anser att Macchiariniaffären och framför allt de utredningar av händelserna vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet som Kjell Asplund och Sten Heckscher har genomfört, sätter ljuset på viktiga frågor som rör hela vetenskapssamhället.
– Eftersom mekanismerna bakom händelserna är generella finns det en grogrund för utveckling av osunda miljöer och attityder även på andra lärosäten. Det här är händelser som vi på universiteten måste lära oss av. Hur vi ska förebygga händelser av det här slaget behöver diskuteras vidare, men som jag ser det krävs det ett kontinuerligt utbildningsarbete som rör attityder till regelverk, såväl lokalt som på nationell nivå, för att säkerställa en sund utveckling, säger Hans Adolfsson.