Brister i frågeformulär som belyser besvär från rörelseapparaten

Avhandlingen består av fyra delstudier, i vilka personer med besvär i nacke, skuldra och ländrygg har intervjuats. Studie I och II ger en helhetsbild av hälsoupplevelsen hos en traditionellt typiskt manlig respektive kvinnlig yrkesgrupp; ambulanspersonal och vårdpersonal. Bilden karaktäriseras av en strävan efter balans mellan illabefinnande och välbefinnande, en strävan efter att må tillräckligt bra för att kunna leva så normalt som möjligt. Denna strävan innefattar ett resonemang kring faktorer som möjliggör ett accepterande av problemen och olika strategier för att hantera dem. Illabefinnandet innebär upplevelser av att den tidigare tysta kroppen börjar säga ifrån, av sårbarhet i möten med människors lidande och känsla av att bli tärd eller känslomässigt utmattad av att arbeta under ständiga omorganisationer.

Intervjuerna visar en strävan att vara kvar på jobbet eftersom välbefinnandet får näring genom att personerna får sina identiteter bekräftade, förutom att de behöver arbetet för sin försörjning. Kvinnornas välbefinnande får näring i relationer, av att vara nyttig och behövd och av att njuta av de små sakerna i vardagen. Männens välbefinnande får näring från personlig bekräftelse, av att vara en i gänget och av att uppleva spänning, utmaning och frihet i jobbet.

Avhandlingen visar att det är nödvändigt att acceptera och hantera sina problem för att nå och upprätthålla balans. Båda grupperna accepterade problemen som ett oundvikligt resultat av arbetet. Studien bland kvinnor visade också att när problemen började, försökte man initialt hitta skäl för att kunna bortförklara sina besvär och försökte ignorera dem, ända tills dess att problemen blev alltför påträngande.

Sjukdomsförloppet vid kroniska nack-skulderbesvär beskrivs i delstudie III som karaktäriserat av okontrollerbara fluktuationer. Besvären utvecklas vanligen från smygande symtom till ett tillstånd av konstanta besvär. Deltagarna upplever lugnare perioder under förloppet, men också ständigt återkommande skov av försämringar och tillfällen med besvär av mycket stark intensitet. En beskrivning av sjukdomsförloppet kan vara användbar, eftersom den möjliggör en mer specifik kommunikation kring besvären.

Intervjuerna i delstudie IV inkluderar en mångfald av symtom med kroppsligt, mentalt och emotionellt engagemang och mer generella och kraftiga symtom än de som vanligen kopplas till nack-skulderbesvär. En inventering av befintliga frågeformulär som används för detta visar att få formuär är utvecklande på basis av erfarenheter av drabbade personer. Tagna som en helhet täckte frågeformulären många av de drabbades symtom, men de flesta formulär i sig inkluderade bara ett fåtal. Fluktuationer i symtom och olika nyanser var sällan beaktade. Resultaten indikerar en möjlighet att förbättra de frågeformulär som används.

Birgitta Wiitavaara har arbetat som sjuksköterska sedan 1983 i bland annat Eksjö, Gävle och Mora. De senaste fem åren innan doktorandperioden arbetade hon som vårdutvecklare i Landstinget Dalarna och på Akut- och ambulanskliniken i Mora. Under doktorandperioden har hon flyttat till Bollnäs i Gävleborg, där hon vuxit upp.

För mer information, kontakta Birgitta Wiitavara på telefon 0278-192 09, mobiltelefon 070-346 62 04 eller e-post birgitta.wiitavaara@nurs.umu.se.

Fredagen den 1 juni försvarar Birgitta Wiitavaara, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, samt Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln Balancing intrusive illness: The experiences of people with musculoskeletal problems. Disputationen äger rum kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Monica Lagerström, Institutionen för omvårdnad, Karolinska institutet, Stockholm.

Redaktör: Bertil Born