Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 14 apr, 2008

Bristfällig äldrevård i fokus för Umeåkonferens

NYHET Äldreomsorgsminister Maria Larsson inleder den 15 april "Äldrekonferens i Norr 2008" i Umeå, ett tvådagarsmöte med nya forskningsresultat och en avslutande politisk debatt under rubriken ”Vågar man bli gammal i Sverige?”

Har ministern några besked om satsningar som kan lindra bristerna i vård, rehabilitering och omsorg av äldre? Det är en av de provocerande frågor som kommer att ställas och diskuteras under konferensen, ordnad av Geriatriskt centrum, Västerbottens läns landsting och Umeå universitet. Temat är ”Den goda äldrevården – med kvalitet i fokus” och lokalen Aula Nordica.

En växande andel av världens befolkning blir äldre. I Sverige ökar de allra äldsta (90+) mest, mycket på grund av bättre behandling av hjärt-kärlsjukdom och cancer. Den förbättrade överlevnaden innebär emellertid att fler hinner utveckla bl.a. demens. Därför måste vården anpassa sig efter de unika behoven hos mycket gamla och sjuka.

Många studier har visat att bättre kvalitet i äldrevården ger färre komplikationer och lägre samhällskostnader. Vågar politikerna fatta beslut om att anpassa vården efter patienterna och inte efter läkarnas revir? Äldre, särskilt äldre kvinnor, får i allmänhet sämre vård och behandling. Den medicinska forskningen prioriterar nästan alltid bort människor över 80 år.

Bristande vetenskapligt underlag för behandling av gamla i kombination med mycket bristfällig utbildning om åldrandet och dess sjukdomar leder till att medicinsk behandling ofta gör mer skada än nytta. När ska politikerna kräva att alla vårdutbildningar – inte minst läkarprogrammet – innehåller mer om åldrandet? Äldre kvinnor får oftare symtombehandling än män, som utreds för bakomliggande orsaker och får behandling för dessa. Männen får också fler rehabiliteringsinsatser samt nyare och dyrare läkemedel. Satsar landstinget medvetet mer på mäns sjukdomar? Vågar man göra en analys av sjukvården ur ett genusperspektiv?

Det finns stora skillnader mellan länets olika kommuner i förtroendet för vården, visar GERDA-enkäten till fler än 2 000 äldre i samtliga kommuner i Västerbotten. I Skellefteå, som 2005 drastiskt skar ned antalet platser i särskilt boende, har man lägst förtroende för äldreomsorgen i hela Västerbotten. Hälften av de tillfrågade i Skellefteå upplever också att politikerna har en negativ inställning till äldre människor. Högst förtroende för äldreomsorg och sjukvård i Västerbotten har man i Dorotea.

Äldre människors förtroende för vård, omsorg och politik är lätt att rasera och forskningen har visat att där förtroendet är lågt ökar kostnaderna kraftigt för både sjukvård och äldreomsorg. Det är fortfarande vanligt att gamla människor dagligen spänns fast med selar, bälten o.dyl eller blir inlåsta.

Resultat från Västerbotten 2007 visar att var femte åldring (20%) i särskilt boende är begränsad i sin rörelsefrihet. En majoritet (90%) har en demenssjukdom. Ny lagstiftning kan vara ett sätt att minska förekomsten av tvångsåtgärder och det finns ett färdigt lagförslag som bl.a. forskare från Umeå varit med och tagit fram. Varför tvekar regeringen?

Ett forskningsprojekt som omfattar nio kommuner i Västerbotten och Västernorrland visar att en satsning på utbildning av personalen minskar användningen av tvångsåtgärder med 50%. Det har också förbättrat den psykosociala arbetsmiljön och minskat upplevelsen av stress hos vårdarna. När får vi politiker som inser att vi inte har råd att inte satsa på utbildning av personalen i äldrevården?

Det är vanligt med undernäring bland äldre människor i särskilda boenden, men också bland dem som bor hemma, med och utan hemtjänst. På sjukhem har studier visat att 71 % är undernärda. Den genomsnittliga nattfastan på äldreboenden i Västerbotten ligger 2007 över 13 timmar, upp till 17 timmar förekommer. Med sådan måltidsordning är det ofrånkomligt att många gamla svälter ihjäl. Hur kan ansvariga politiker i kommunerna låta det fortsätta?

På en avdelning på NUS inträffade nästan 300 fallolyckor på två år. Forskning visar att 8% av alla höftfrakturer i Västerbotten inträffar på sjukhus. Det är alltså 10 gånger högre risk att få höftfraktur när man vårdas på sjukhus. Ett nytt vårdprogram vid Geriatriskt centrum visade att man utan kostnader kan minska fallolyckorna med två tredjedelar, vilket också resulterade i 10 dagar kortare medelvårdtid och att fler kunde gå självständigt även ett år senare. När vågar politiker fatta beslut enligt de forskningsresultat som visar att kvalitét i vård och rehabilitering av gamla människor lönar sig?

Mer information om konferensen på www.umu.se/medfak/aktuellt/sem_konf/Utbildningsdag_geriatrik0804.pdf

Medierna är välkomna att lyssna på föredragen. Detaljerat tidsprogram finns på www.umu.se/medfak/aktuellt/sem_konf/Utbildningsdag_geriatrik0804_prg.pdf

Kontaktperson:

Professor Yngve Gustafson, geriatrik, mobil 070-349 87 60,
epost yngve.gustafson@germed.umu.se

Redaktör: Hans Fällman