Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Bristfällig information om säkerheten vid enskilda kärnkraftverk

NYHET Lokala säkerhetsnämnder har som uppdrag att informera befolkningen runt våra kärnkraftverk om anläggningarnas säkerhetsarbete och beredskap vid eventuella olyckor. Nu får nämnderna hård kritik i en ny utvärdering gjord vid Umeå universitet.

– Nämnderna fungerar främst som en insynskanal för kommunpolitiker och inte alls bra som allmänhetens ombud, menar Anders Hanberger, professor i utvärdering vid Umeå universitet.

Lokala säkerhetsnämnder finns i fem kärnkraftskommuner, och består av kommunpolitiker utsedda av regeringen. Nämnderna inrättades för nästan trettio år sedan för att garantera en insyn i kärnkraftverkens säkerhetsarbete och beredskap, och för att se till att viktig information når allmänhet och boende i närområdet.

På uppdrag av en statlig utredning har nu Anders Hanberger utvärderat hur nämndernas arbete fungerar i praktiken, och resultatet är mycket nedslående. Exempelvis har insynen inte genomförts på ett tillräckligt oberoende sätt. Tvärtom framkommer tydligt olika bindningar till de privatägda kärnkraftverken.

Foto: Mattias Pettersson, Umeå universitet

– Nämnderna ställer inga kritiska frågor för att upptäckta brister när kärnkraftverken informerar om bolagens säkerhetsarbete. Istället förmedlas företagens beskrivning av säkerhets- och beredskapsarbetet utan kommentarer.

Som exempel nämner han den internrapport om omfattande brister i Forsmarks säkerhetsrutiner som råkade komma till allmänhetens kännedom 2006. Rapporten överensstämde inte alls med den bild som företaget, och nämnden, spritt utåt.

– Som allmänhetens ombud borde nämnden öppet informerat allmänheten om säkerhetsproblemen och vilka krav på åtgärder som ställts på Forsmark. Istället valde nämnden att hålla inne med informationen för att inte skapa oro, berättar Anders Hanberger, men understryker att den lokala säkerhetsnämnden vid Forsmark annars arbetar mer utåtriktat än andra nämnder.

Utvärderingen visar också tydligt att nämndernas arbete påverkas av att kommunerna är beroende av företaget som arbetsgivare, och att insynen i bolagen har blivit svårare efter att kraftföretagen privatiserats. Som utvärderare har Anders Hanberger till och med övervägt om den bästa lösningen vore att lägga ner nämnderna i deras nuvarande form. Istället föreslår han flera förändringar som kan stärka insynen och förbättra informationen till allmänheten.

– Nämnderna behöver öppnas upp för andra än kommunpolitiker, exempelvis kan det finnas en eller ett par representanter för allmänheten. Även lokala miljöorganisationer bör bjudas in att ställa frågor direkt till verket kring säkerhet och beredskap. Dessutom behöver nämndens informationsuppdrag prioriteras bättre.

Utvärderingen har skett på uppdrag av utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, som kommer att lämna ett betänkande till regeringen innan årsskiftet.

Anders Hanberger är professor i utvärdering sedan 1 juli 2010, och installeras lördag den 23 oktober vid Umeå universitets årshögtid. Samma dag kl. 09.00 håller han sin högtidsföreläsning ”Utvärdering – till vilken nytta?”.

För mer information om utvärderingen, kontakta:

Anders Hanberger, Centrum för utvärderingsforskning, Tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet Telefon: 090-786 6598
E-post: anders.hanberger@educ.umu.se

Läs rapporten

Pressbild

Redaktör: Camilla Bergvall