Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 7 maj 2021)

printicon
Publicerad: 05 maj, 2011

Brottsoffer känner sig övergivna av samhället

NYHET 
Brottsutsatta känner sig ofta missförstådda och misstänkliggjorda av samhällsinstanser, och känner sig övergivna i sin utsatthet. Dock förekommer mycket få uttryck för hämndbegär eller bitterhet, skriver Olof Semb i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 13 maj.


Olof Semb.
Att bli utsatt för grovt våld drabbar många svenskar årligen. Tidigare studier har visat att upp emot 80 % av svenskarna har någon gång utsatts för en så kallad traumatisk händelse. Merparten av denna siffra representerar personer som varit utsatt för brott, vilket leder till varierande grader av ohälsa och andra problem.



I Brottsofferprojektet, som Olof Sembs avhandling är en del av, har syftet varit att undersöka konsekvenserna av ett grovt våldsbrott (ett enstaka, oprovocerat brott som begåtts av en tidigare okänd gärningsman) i ett tvåårsperspektiv. Två grupper brottsutsatta har intervjuats, och den ena gruppen har också erbjudits tidig psykologisk behandling.



En grupp intervjuades direkt efter brottet samt erbjöds behandling i form av psykoterapi. Den andra gruppen intervjuades först åtta månader efter brottet och beskriver ett så kallat naturligt förlopp. Fokus för avhandlingen ligger på den senare gruppen. Totalt har 91 personer intervjuats, och i avhandlingen är det främst de 41 som inte erbjudits behandling som varit i fokus. Båda grupperna deltog dessutom i en uppföljning två år efter brottet.



Resultaten visar att såväl kvinnor som män drabbas av en mängd mer eller mindre svåra allmänpsykiatriska symptom (t ex depression, ångest och relationsproblem) och av så kallade traumaspecifika symtom som exempelvis plågsamma minnesbilder från händelsen, undvikandebeteende och känslomässig överretbarhet. Symtomnivåerna ligger över såväl riksnormen som kliniska gränsvärden för dessa symtom. 



Kvinnor drabbas i högre grad än män av svåra symtom. Efter två år kvarstår huvudsakligen symtomen, dvs. ingen markant förbättring har skett. Dessutom visar sig en stor del av de brottsutsatta vid tvåårsuppföljningen ha drabbats av nya motgångar som separationer, nya brott eller motsvarande kriser. Kvalitativa resultat visar på att brottsutsatta generellt känner sig missförstådda och misstänkliggjorda av samhällsinstanser, samt känner sig övergivna i sin utsatthet. Dock förekommer mycket få uttryck för hämndbegär eller bitterhet.



Riskfaktorer för ohälsa eller upplevt lidande identifierades vid intervju åtta månader efter traumat. I analysen framgick att förekomsten av starka akuta känslomässiga reaktioner direkt efter brottet (s. k. peritraumatiska reaktioner) ökar risken för psykologiskt lidande. Peritraumatiska reaktioner kan t ex vara starka overklighetskänslor, ångest och/eller en reaktion av rädsla.



Dessa reaktioner, tillsammans med kvinnligt kön, förekomst av upplevd kontrollförlust under brottet, tidigare psykiatrisk ohälsa samt förekomst av problematiska uppväxtförhållanden utgör ökad risk för ohälsa efter våldsbrott. En annan viktig riskfaktor för ohälsa visade sig vara skam – såväl känslor av skam i relation till brottet som en benägenhet att reagera med skam i olika situationer. Skuldkänslor och skuldbenägenhet är dock inte kopplade till ökad risk för ohälsa.



För mer information, kontakta gärna Olof Semb på telefon 090-785 64 93 mobil 070-314 81 57

e-post olof.semb@psychiat.umu.se



Fredag 13 maj försvarar Olof Semb, Institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln Distress after Criminal Victimization: Quantitative and Qualitative Aspects in a Two-year Perspective (Svensk titel: Ohälsa efter våldsbrott: Kvantitativa och kvalitativa aspekter i ett tvåårsperspektiv).

Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal A, psykiatriska kliniken, byggnad 23, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är docent Dan Stivne, Linköpings universitet.



Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42781

Redaktör: Bertil Born