Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon
Publicerad: 21 jan, 2014

Centralbanksreformer påverkar inte alltid inflationen

NYHET Reformer som gjort centralbanker mer oberoende har inte påverkat inflationstakten i industrialiserade länder, utan verkar endast ha sänkt inflationstakten i länder med hög inflation, konstaterar Mats Landström, Umeå universitet, i sin avhandling.

– Resultatet är naturligtvis intressant mot bakgrund av att reformer för att göra centralbanker mer oberoende ofta nämnts som en åtgärd länder kan genomföra, just för att komma tillrätta med inflationsproblematik. Mina resultat indikerar alltså att denna typ av reform endast i vissa fall kan ses som en viktig förklaring till att länder lyckats få ner inflationen, säger Mats Landström.

Mats Landströms avhandling innehåller fyra vetenskapliga artiklar, som alla behandlar centralbankers ställning gentemot politiska beslutsfattare. Mer specifikt studeras varför politiker väljer att delegera makt till centralbankerna och hur denna institutionella reform påverkar makroekonomiska variabler, som till exempel inflation. Han använder data från 132 länder, vilket är fler än de flesta tidigare studier i ämnet.

Avhandlingen visar att länder tenderar att genomföra reformer gällande centralbankers ställning som ett svar på tidigare inflationsproblem. Detta ligger i linje med makroekonomisk teori och med tidigare forskning. Resultaten visar också att reformer som gjort centralbankerna mer oberoende tenderar att sänka inflationstakten i länder som har hög inflation.
– Men i mer industrialiserade länder, såsom Sverige, har reformerna inte haft någon effekt. I de länderna verkar reformer snarare genomföras när en låg och stabil inflation redan är uppnådd.

De senaste årens nationalekonomiska forskning om ekonomisk politik har inte endast berört effekterna av politiken i sig, utan också vilka effekterna blir av olika institutionella ramverk inom vilka politiken förs. En vanlig rekommendation från denna forskning är att politikerna bör ge centralbanken en starkare oberoende ställning gentemot politikerna.
– Denna typ av förändring har varit mycket vanlig under de senaste decennierna, och avhandlingen berör just analyser av förändringar i denna ställning, till skillnad från tidigare studier som ofta analyserat skillnader mellan länder, säger Mats Landström.

Mats Landström kommer ursprungligen från Stockholm och bor för närvarande i Gävle. Han är verksam på Akademin Industri och samhälle, Högskolan Dalarna. Han ser fram emot att i framtiden forska inom institutionell ekonomi och inom flera andra områden.

Läs hela eller delar av avhandlingen

Om disputationen

Fredagen den 24 januari försvarar Mats Landström, Handelshögskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bestämningsfaktorer och effekter av centralbankers oberoendeformer (engelsk titel: Determinants and Effects of Central Bank Independence Reforms). Disputationen äger rum kl. 13.15 i S205h, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Doc. Andreas Bergh, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet och IFN.

För mer information, kontakta gärna:

Mats Landström, Handelshögskolan, Umeå universitet
E-post: mat@du.se
Telefon: 0736408268

Redaktör: Eva Stoianov