NYHET Personer som är pressade på jobbet och känner att de har små möjligheter att påverka och utvecklas, får också mer besvär med ryggen. Det visar en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. En av experterna bakom rapporten är Gunnevi Sundelin, professor i fysioterapi vid Umeå universitet.
– Att dålig psykosocial arbetsmiljö kan leda till både psykiska och fysiska besvär visste vi. Men det är första gången vi vetenskapligt i en systematisk litteraturgranskning ser ett samband mellan brister i den psykosociala arbetssituationen och besvär från ryggen, säger Gunnevi Sundelin.
Ont i ryggen är en av de vanligaste orsakerna till att inte kunna arbeta i västvärlden. Uppskattningsvis drabbas tre av fem personer av smärta i ländryggen någon gång i livet. Förutom att leda till lidande för individen orsakar ryggsmärtor även stora kostnader för samhället, till exempel för sjukersättning, vård och rehabilitering. Den aktuella granskningen pekar på ett tydligt samband mellan psykosocial arbetsmiljö och om arbetstagare utvecklar ryggbesvär eller inte.
Personer som upplever att det finns små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav i arbetet, utvecklar mer ryggbesvär. En pressad jobbsituation och liten möjlighet till utveckling i arbetet leder också till ökade besvär med ryggen. Omvänt gäller att personer som känner att de har kontroll och att de kan påverka det egna arbetet, liksom de som upplever att de får stöd i sitt arbete från chef och kolleger, utvecklar mindre ryggbesvär än andra.
– Det är också intressant att det inte finns någon skillnad mellan könen. Kvinnor och män som utsätts för likartade arbetsvillkor utvecklar lika ofta ryggproblem, säger Gunnevi Sundelin.
Mer väntat är resultaten att personer med ett fysiskt belastande arbete även utvecklar mer ryggproblem. De som arbetar med manuell hantering, till exempel lyft, eller med böjd eller vriden rygg eller har ett fysiskt ansträngande arbete har också mer ont i ryggen. Besvären finns också i större grad hos personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete, och hos personer som arbetar utanför kontorstid.
– Utöver att visa var kunskapsläget står idag när det gäller samband mellan olika arbetsmiljöfaktorer och ryggproblem, pekar rapporten också ut kunskapsluckor som forskare kan ta sig an framöver. Förhoppningsvis kan också rapporten utnyttjas i det förebyggande arbetet och tas tillvara av företagshälsovård och sjukvård.
Gunnevi SundelinInstitutionen för samhällsmedicin och rehabilitering/FysioterapiTel: 090-786 98 86
E-post: gunnevi.sundelin@physiother.umu.se
SBU-rapport: Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblemSBU:s film som sammanfattar rapporten
Redaktör: Camilla Bergvall