Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 18 jun, 2013

Dansprofil en av tre nya hedersdoktorer

NYHET Kompositören, dansaren och koreografen Birgitta Egerbladh har av humanistiska fakulteten, Umeå universitet, utsetts till en av tre hedersdoktorer 2013. De övriga två är Deborah Brandt, professor vid University of Wisconsin-Madison, USA och Kenneth J. Knoespel, professor vid Georgia Institute of Technology.

Birgitta Egerbladh, född i Umeå 1956, strävar i sitt konstnärskap efter att gestalta både personliga och allmängiltiga berättelser genom rörelsens och kroppens perspektiv, rör sig i sitt arbete mellan det oväntade och förväntade, mellan det sannolika och osannolika, mellan det generella och det triviala i sitt utforskande.

Med humor, egensinne och stringens gestaltas vardagens trivialiteter liksom människans tillkortakommanden och smärtpunkter.

År 2008 regisserade hon för första gången humorgruppen Klungans kritikerrosade föreställning Det är vi som är hemgiften. Ett samarbete som fortsatt och där Klungan själva beskriver Egerbladh som sin femte medlem.

Ungdomsåren i Umeå bjöd på ett experimentellt och kreativt kulturklimat och som tonåring kom Birgitta Egerbladh i kontakt med teatern, bl.a. genom den legendariska teaterpedagogen Margareta Söderwall. Egerbladh skrev också musik för Virgo, en ”proggrupp” med feministiska förtecken. Tillsammans med den Umeåbaserade gruppen Trotsålderns barn kom de att medverka i tv-programmet Musikresan (1974). Hon var också med om att starta ett par dansensembler – Barfotabarn samt Egna Ben.

Birgitta Egerbladh tilldelades Cullbergstipendiet av Konstnärsnämnden 2001 samt som första koreograf Svenska Dagbladets Thaliapris 2004.

Hon har arbetat som koreograf vid Stockholms stadsteater, Kungliga Baletten, Göteborgsoperans balett, Norrbottensteatern samt Moderna Dansteatern. Vidare har hon arbetat med den Stockholmsbaserade vokalensemblen Voces Nordicae.

Genom sitt bidrag till att utveckla dans och gränsöverskridande scenkonst bidrar Birgitta Egerbladh såväl till nationellt som till norrländskt kulturliv. I den satsning på dans som påbörjats vid institutionen för estetiska ämnen, bland annat manifesterad i en tvärvetenskaplig seminarieserie under kulturhuvudstadsåret 2014, utgör Egerbladh en betydande danskonstnärlig förstärkning som kommer att vara av avsevärd strategisk betydelse.

Läs även intervju med Birgitta Egerbladh tidigare publicerad på umu.se

Deborah Brandt, född 1951, är professor emerita i engelska vid University of Wisconsin-Madison, USA. Hon har med sitt arbete bidragit till den historiska forskningen om hur individer tillägnat sig och använt skriftteknologin. I den prisbelönta boken Literacy in American Lives (2001) undersöker hon med etnografisk metod hur amerikanska medborgare födda mellan 1895 och 1985 har erövrat skriftkompetens.

I sin forskning om det vardagliga skriftbruket hos bl.a. arbetare och studenter undersöker Brandt hur skriftbrukssponsorer påverkar hur människor tillägnar sig och förhåller sig till sitt skriftbruk. I dag framstår t. ex Facebook som en stark skriftbrukssponsor genom att skapa förutsättningar för ett omfattande skrivande som binder samman det lokala med det globala.
Begreppet skriftbrukssponsor tydliggör hur det enskilda skrivandet inte bara är lokalt bestämt, utan också påverkas av sociala och ekonomiska aktörer med vidare verksamhetsfält.

Literacyforskningen (skriv och läskunnighet) har lång tradition vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, med en inspirerande pionjärgärning signerad Egil Johansson som startpunkt. Genom åren har nya vetenskapliga bidrag förnyat och ytterligare stärkt området, både genom forskningsprojekt och inom uppbyggda nätverk.

Samarbetet med Brandt har skett via forskarnätverket Vardagligt skriftbruk vid institutionen för språkstudier. Det är uppenbart att ett hedersdoktorat skulle knyta henne än närmare forskare inom detta viktiga forskningsområde vid humanistiska fakulteten, varvid betydelsefull teoretisk och metodologisk inspiration skulle vinnas.

Kenneth J. Knoespel, född 1947, McEver professor of Engineering and the Liberal Arts, Georgia Institute of Technology, USA, är en framstående och mycket väl meriterad forskare vars forskning ledigt sträcker sig från idé- och lärdomshistoriska perspektiv över till digitala.

Kenneth J. Knoespel, som för övrigt varit verksam vid Uppsala universitet åren 1970–73, har i sin forskning i hög grad intresserat sig för europeisk idé- och lärdomshistoria, inte minst då nordeuropeiska och då även svenska förhållanden.

Under större delen av sin karriär har Knoespel varit anställd vid Georgia Institute of Technology, som kan beskrivas som ett tekniskt universitet, och såväl vetenskapligt som administrativt arbetat i gränssnittet mellan digital teknik och humaniora. Inte minst under sina sju år som prefekt (snarast: rektor) för School of Literature, Communication and Culture byggdes enheten upp till en internationellt viktig miljö för forskning och utbildning inom teknik och humaniora.

Det finns sedan länge kontakter mellan humanistiska fakulteten och Kenneth J. Knoespel, inte minst vid HUMlab men numera även inom området Northern Studies. Knoespels forskning och erfarenheter inom såväl det idéhistoriska och digitala forskningsområdet tillför området digital humaniora en helt nödvändig djupdimension.

Hans fokus på europeiska, inte minst då svenska, idé- och lärdomshistoriska förhållanden, vidgar på ett betydelsefullt sätt horisonterna. Knoespels praktiska arbete i gränssnittet mellan teknik och humaniora är dessutom erfarenheter som kan användas i uppbyggnaden av HUMlab till en fortsatt strategisk resurs vid universitetet.

Kontaktperson:
Lars-Erik Edlund, ordförande, hedersdoktorskommittén, lars-erik.edlund@nord.umu.se, tel. +46 90 786 78 87

Redaktör: Helena Vejbrink