Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Därför är det så svårt att förstå talad franska

NYHET Många svenskar som har försökt lära sig franska har upplevt att det är mycket svårare att förstå talad franska än skriven. Vad som egentligen orsakar svårigheterna visar en doktorsavhandling som i dagarna läggs fram vid Umeå universitet.

Franska ord, som egentligen är välbekanta för en svensk inlärare och inte vållar några problem när de uttalas var för sig, blir ofta svåra att uppfatta när de kombineras i talat språk. Utifrån tester på svenska studenter som läser franska på universitetets A-nivå kan Monika Stridfeldt i sin avhandling visa vilka språkliga processer som orsakar svårigheterna. 

De nya kunskaper som presenteras ger avtryck i språkundervisningen eftersom de visar att studerande i ett tidigt skede bör får undervisning om hur det franska uttalet skiljer sig från det svenska. De behöver vänja sig vid att ett och samma ord kan uttalas på olika sätt beroende på vilka ord som omger det, och få träna sig på att höra skillnad på olika ljud och att uppfatta ord i olika kontexter.

Monika Stridfeldts analyser visar att svenska inlärare av franska har svårt att uppfatta sådana ljud som i det egna språket inte påverkar ordens betydelser. De har till exempel svårt att skilja på [s] och [z] och på franskans olika nasalvokaler.

Till svårigheterna att uppfatta de franska orden bidrar också så kallad ”bindning”, det vill säga att en konsonant i slutet av ett ord uttalas som om den vore början på nästa ord om detta börjar på vokal. Det sker alltså en ”ommöblering” av ordgränserna så att orden uttalas olika beroende på vilket ord som kommer före. Exempelvis uttalas ordet ami (vän) [nami] i un ami (en vän) men [tami] i petit ami (liten vän).

I ett test där nonsensord användes, visade det sig emellertid att bindning verkar ställa till med mest problem då den inte inträffar, d v s då ett bindningsord följs av ett ord som börjar på en konsonant. Sekvenser som un navas och un avas tolkades nämligen båda som un avas av studenterna. Det tyder på att svenska inlärare av franska förväntar sig bindning efter ord som kan bindas, vilket kan försvåra uppfattningen av ord som börjar på en ”riktig” konsonant och inte en bindningskonsonant.

Resultaten pekar också ut en annan fonologisk process som starkt bidrar till att försvåra uppfattningen av de franska orden. Också så kallat ”stumt e” kan göra att ordgränserna flyttas. I exemplet la recette (receptet) faller det första ”e” i ordet recette bort och ”r” hakar på la så att det låter som lar cette. Stumt e visar sig vara en av de största orsakerna till problemen att uppfatta och förstå talad franska.

Avhandlingen består av två delar, varav den första behandlar perception av ett främmande språk, beskriver svenskans och franskans ”ljudlandskap”, d v s fonologiska strukturer, samt sammanfattar tidigare studier av perception av talad franska. I den andra delen beskrivs och analyseras de fyra perceptionstest som Monika Stridfeldt utfört.

Måndagen den 30 maj försvarar Monika Stridfeldt, institutionen för moderna språk/franska, Umeå universitet, sin avhandling med titeln La perception du français oral par des apprenants suédois. Svensk titel: Svenska inlärares perception av talad franska. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Chantal Lyche, Institutt for språkvitskap, universitetet i Tromsö, Norge.

För mer information, kontakta

Monika Stridfeldt på tel: 090-786 57 13 eller e-post: monika.stridfeldt@franska.umu.se

Ladda ned och läs hela eller delar av avhandlingen på urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-524

Redaktör: Helena Vejbrink