NYHET Mia Stenbergs avhandling i kemi visar på möjligheter att använda datamodeller som verktyg för att ta fram information för riskbedömning av industrikemikalier. Metoden, vilken hon presenterar vid Umeå universitet den 16 januari, kan bidra till minskat antal djurförsök i framtiden.
Den europeiska kemikalielagstiftningen REACH har fastställt att kemikalier som produceras eller importeras i en mängd över ett ton per år, måste registreras och riskbedömmas. En uppskattad siffra är att detta gäller för 30 000 kemikalier. Problemet är dock att data och information ofta är otillräcklig för en riskbedömning. Till stor del används i dag djurförsök för att ta fram effektdata. Men djurförsök är både kostsamma och tidskrävande och etiskt ifrågasatta.
REACH har därför öppnat upp för möjligheten att använda in silico-verktyg som ett sätt att bidra med efterfrågad data och information. In silico har en ungefärlig betydelse av i datorn, och innebär beräkningsmodeller och metoder som används för att få information om kemikaliers inneboende egenskaper och dess toxicitet dvs. om kemikalien är giftig på något sätt.
Mia Stenberg har i sin avhandling undersökt industrikemikalier generellt och specialstuderat den kända miljöföroreningen PCB. Målet var dels att undersöka möjligheterna med att använda in silico-metoder och dels att skapa information som kan användas vid en riskbedömning.
I den inledande studien undersökte Mia Stenberg 56 072 organiska industrikemikalier och skapade en karta över dem. Kartan beskriver de fem viktigaste kemiska och strukturella molekylära egenskaperna. I kartan hittar man kemiskt liknande kemikalier nära varandra och kartan användes för att jämföra kända och potentiella miljöfarliga kemikalier med varandra. De mest kända miljöföroreningarna har liknande kemiska egenskaper och bildade kluster på kartan.
– Genom att specialstudera den delen av kartan skulle man kunna identifiera fler potentiellt miljöproblematiska kemiska substanser, säger Mia Stenberg.
Därefter gjorde Mia Stenberg fördjupade studier om industrikemikalierna PCB. PCB är sedan 70-talet förbjudet i Sverige och Ryssland var det sista landet att fasa ut PCB mellan år 1987 och 1993. Trots detta sprids fortfarande PCB ut till omgivande luft och mark från till exempel fogmassa. Mia Stenberg valde ut tjugo PCB-substanser så att de strukturellt och kemiskt väl representerade de 178 PCB-”varianterna” med tre till sju kloratomer. Effekten hos PCB undersöktes i 17 olika biokemiska testsystem. Flera av de testade PCB-substanserna visade sig ha effekt och resultatet från testningen användes för klassificering av PCB med avseende på dess toxiska verkan. Studierna visade att PCB inte kan räknas som en grupp av substanser med liknande effekt utan de uppvisar olika effekter beroende på antal kloratomer och hur de är placerade på molekylen.
Dessutom utvecklade Mia Stenberg kvantitativa modeller för att förutbestämma effekter hos ännu icke testade PCB. Modellerna ger också ytterligare kunskap om strukturella egenskaper som ger icke önskvärda effekter i människa och natur. Denna information kan användas vid en framtida riskbedömning av PCBs.
Mia Stenberg är född och uppvuxen i Skellefteå.
Måndagen den 16 januari 2012 försvarar Mia Stenberg, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: In silico tools in risk assessment of idustrial chemicals in general and non-dioxin-like PCBs in particular. Svensk titel: In silico verktyg vid riskbedömning av industrikemikalier i allmänhet och icke dioxinlika PBC i synnerhet. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal KB3B1, KBC, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är doktor Miriam Jacobs, European food safety authority (EFSA), Parma, Italien.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50609
Foto: Alteljé Sandro
Mia Stenberg
E-post: mia.stenberg@chem.umu.se
Telefon: 070-29 63 733
Läs mer:
Ingenjören: Hon gör karta över farliga kemikalier
Redaktör: Ingrid Söderbergh