NYHET De nationella proven i årskurs tre i matematik är inte bara ett tillfälle då skolan tar reda på vad eleverna kan i ämnet. Provsituationen är också en arena där provets likvärdighet ställs mot elevens likvärdighet. Flerspråkiga elever i behov av stöd och elever med annat modersmål än svenska i behov av stöd, tycks till följd av detta riskera att få en otillfredsställande provsituation. Det visar Anette Bagger i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 16 oktober.
De nationella proven i matematik i årskurs 3 genomfördes första gången under vårterminen 2010. Proven infördes för att, som en av flera satsningar, höja kunskapen i matematik hos svenska elever. Proven skulle kunna bidra genom att tidigt visa elevernas kunskaper i matematik men också synliggöra vilka som kan behöva stöd. Provet är ett tillfälle av allvar och tystnad då eleverna gör sitt bästa. Ofta är det första gången eleverna genomför prov av detta slag.
– En undran jag haft har varit vad proven gör mer än att testa kunskaperna hos barnen, säger Anette Bagger.
Hon har därför i sitt avhandlingsarbete både filmat och observerat provsituationen samt intervjuat elever, pedagoger och rektorer. Anette Bagger besökte 22 klasser i två olika kommuner. Det totala antalet elever i klasserna var 422, varav 260 intervjuades.
Lärare ger uttryck för ett dilemma som visar sig i provsituationen: de är både provgivare och provtagare. Det senare eftersom de nationella proven har som syfte att utvärdera utbildningens kvalitet och göra lärares bedömning mer likvärdig. I situationer då elever behöver mer stöd än vad läraren kan ge – för att inte hota provets likvärdighet – blir detta dilemma som tydligast. Detta visar sig framför allt när elever som inte behärskar svenska språket tillräckligt väl behöver stöd. Lärarna är vid dessa situationer medvetna om att eleven får en brist på likvärdighet i provsituationen, men upplever sig inte kunna eller få ge stöd. Läraren har en stark omsorgskänsla för sina nioåriga elever, men ska samtidigt upprätthålla provdisciplinen.
Intervjuerna visar hur elever kan uppleva att något står på spel till följd av proven. Nioåringarna som gör proven kan gå och tänka att de kanske behöver gå om en klass, eller rentav gå ner en klass, om de inte klarar kraven. Deras berättelser om provet är starkt personliga berättelser med tydliga sociala dimensioner. De behov av stöd som eleverna berättar om har att göra med känslor av otillräcklighet, ledsenhet, okunskap och osäkerhet. Eleverna berättar samtidigt om att det finns en gräns för hur mycket hjälp man kan få och en del elever uttrycker tankar om att fenomenet att kamrater flyttat, kanske har samband med provet.
– Ett gott råd till skolor och lärare i genomförandet av proven, är att man tänker igenom vad som krävs för att möta eleven som en ung, men legitim provtagare. Omsorgen om eleven kan leda till att läraren tonar ner provsituationen så mycket, att provsituationen blir otydlig för eleverna och att osäkerhet uppstår om vilka följder provet kan få.
Tillgänglighet är en viktig provfråga. För att kunna genomföra ett prov behöver provet och situationen vara tillgänglig för eleven.
– Om provet i matematik snarare handlar om huruvida eleven påverkas av provkontexten, konstruktionen eller det språk provet är skrivet på, kan man inte säga att det är elevens kunskaper som blir testade.
Skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Med det avses att alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning men också kompenserande i förhållande till deras förutsättningar att lära. Dessutom finns i diskrimineringslagen ett skydd för elever med funktionsnedsättningar, vilket innebär att utbildningen och då också provet ska göras tillgängligt. Slutsatserna av provet, om gruppers och individers kunskapsnivå, kommer annars att bli felaktiga.
Anette Bagger menar att det nationella provet är en arena för likvärdighetsfrågor och bör diskuteras som sådant, bland lärare, tjänstemän och beslutsfattare.
Studien är genomförd inom ramen för ett stort longitudinellt projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, som följt implementeringen av de nationella proven i det tredje skolåret åren 2010-2012.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Anette Bagger, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktikTelefon: 072-233 25 13
E-post: anette.bagger@live.se
Anette Bagger har en kandidatexamen från Lärarhögskolan för de yngre skolåren från Mittuniversitetet, med matematik och naturkunskap som huvudämnen. Hon har även en specialpedagogexamen från Umeå universitet och en magisterexamen i synpedagogik från Stockholms universitet. Anette Bagger är född och bosatt i Örnsköldsvik.
Pressfoto för nedladdning. Foto: Leif Wikberg
Fredagen den 16 oktober försvarar Anette Bagger, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Is school for everyone? The national test in mathematics at grade three in Sweden. Svensk titel: Prövningen av en skola för alla – Nationella provet i matematik i det tredje skolåret.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal N320 i Naturvetarhuset, Umeå universitet
Fakultetsopponent är professor Christian Lundahl från Örebro universitet.
Redaktör: Ingrid Söderbergh