NYHET
Hur får vi egentligen människor att ändra sina resmönster och sin energianvändning i praktiken? Med drygt 13 miljoner kronor från Energimyndigheten ska forskare nu undersöka drivkrafterna bakom en hållbar energiomställning.
Energimyndigheten har beviljat medel till det tvärvetenskapliga projektet Energiomställning i vardagen. Under fyra år ska forskare från olika ämnesinstitutioner vid Umeå universitet och KTH arbeta tätt tillsammans med Umeå kommun och Umeå Energi för att förstå de mänskliga och sociala dimensionerna av elsystemets belastning.
Människan i centrum för tekniken
Projektet utgår från Umeå kommuns nya energiprogram och genom att analysera vardagsmönster, transporter och beteenden vill forskarna förstå vad som faktiskt krävs för att vi ska vilja och kunna delta i omställningen. Forskarna ska kartlägga drivkrafter och hinder för beteendeförändring, analysera resvanor och hur dessa påverkar elsystemets belastning samt utveckla olika scenarier för framtidens energisystem.
- Vi vill förstå hur energiomställningen påverkar olika människors vardag och vilka hinder och möjligheter som uppstår i samspelet mellan teknik, beteenden och livsvillkor. Genom att utveckla kunskap och verktyg för att se hur olika människor påverkas kan vi bidra till en omställning som fungerar för fler, säger projektledare Jonas Westin som är transportforskare vid CERUM och TRUM samt lektor i matematik.
Resultat av samverkansarenan UTL
Projektet är en konkret produkt av det arbete som bedrivs inom Urban Transition Lab (UTL) – den samverkansarena där universitetet, genom CERUM, och Umeå kommun möts för att lösa komplexa samhällsutmaningar.
– Det här visar på kraften i Urban Transition Lab. Genom att ha en etablerad plattform för samverkan och dialog kan vi snabbt gå från identifierade och aktuella samhällsutmaningar till skarpa forskningsansökningar. Det är precis så här vi vill att UTL ska fungera – som en brygga mellan akademin och det omgivande samhället, Johan Lundberg, föreståndare vid CERUM.
