Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon
Publicerad: 21 nov, 2014

De utvecklade stabilare reglersystem för drönare

NYHET Obemannade flygfarkoster, drönare, kan användas till allt från att precisionsmäta vägbyggen – till att leverera pizzor. Shariar Bagheri och Tural Jafarov, studenter på masterprogrammet i robotik och reglerteknik, Umeå universitet, har i sitt examensarbete hjälpt företaget SmartPlanes.se utveckla ett nytt, stabilare reglersystem för deras drönare.

Shariar Bagheri har i sitt masterexamensarbete hjälpt SmartPlanes att utveckla ett stabilare reglersystem. Till vänster Olle Hagner från företaget.

– Studenterna har tittat på de innersta bitarna i autopilotens funktion och hur den kan bli mer robust för olika typer av flygförhållanden och last. Det är en teoretisk studie, men har helt klart potential, säger Olle Hagner, SmartPlanes. Vi kommer att börja testa systemet ganska omgående.

Förarlösa flygplan eller UAV (Unmanned Aerial Vehicle), ofta kallade drönare, har på senare år börjat användas för annat än militära ändamål. Främst används de för avancerad flygfotografering, men i framtiden får vi kanske se dem svischa omkring i luften lite överallt. Ett exempel är snabbmatskedjan Domino’s, visserligen var det mest en PR-grej, men  ”DomiCoptern” för pizzaleverans som de utvecklade kittlar ändå fantasin.
– Jag tror att drönare kommer att användas för alla möjliga typer av leveranser, säger Shariar Bagheri. De används redan till mycket, framförallt kartering, men också inom forskning för att samla in data. Drönare kan till exempel skickas in i åskväder eller andra områden dit människor inte kan ta sig utan fara.

Precisionsmätningar
Shariar Bagheri tog sin kandidatexamen i flygelektronik i Iran och sökte sig sedan till masterprogrammet i robotik och reglerteknik i Umeå. I sitt examensprojekt ville han gärna få en anknytning till luftfart. Uppdraget han och kurskamraten Tural Jafarov fick av SmartPlanes blev därför en lämplig utmaning.

Skellefteåföretaget startade 2005 som en avknoppning från Sveriges Lantbruksuniversitet. Grundarna såg möjligheten att utveckla små, obemannade flygplan för inmätningar av skog och mark.
– De används framförallt vid precisionsmätningar, när man behöver riktigt exakt data och koordinater, säger Olle Hagner. Det kan vara vid stadsplanering, vägbyggen och andra entreprenadarbeten. De används också inom skogsbruk för att hitta stormskador.

Tural Jafarov och Shariar Bagheri har i sitt masterexamensarbete utvecklat ett stabilare kontrollsystem för en drönare som används för bland annat precisionsmätningar vid vägbyggen och andra entreprenadarbeten.

Planen flyger med autopilot och bearbetningen av bilddata är avancerad. Det går till exempel att få fram tredimensionella bilder med centimeterprecision av ett område. Men, planens reglersystem har begränsningar och masterstudenternas uppgift blev att förbättra det.
– Huvudproblemet var att få reglersystemet att klara av en variabel och tyngre last, till exempel en annan kamera ombord, utan att bli instabilt, berättar Shariar Bagheri.

Förskjutningar i tyngdpunkt, dåligt flygväder eller servostyrning eller att annan teknisk utrustning krånglar är andra problem ett nytt reglersystem skulle behöva hantera bättre.Studenternas arbete gjordes i flera steg. Först utförde den en förstudie och projektplanering, sedan fortsatte de med att ställa upp matematiska ekvationer för att beskriva hur planet beter sig i luften. Det följdes av datasimuleringar för att kontrollera att de räknat rätt. Därefter kunde de börja designa ett nytt reglersystem.
– Nästas steg är att testa det, men det har tiden inte räckt till i vårt projekt, säger Shariar Bagheri.

Han är snart klar med sin masterexamen och planerar att fortsätta med forskarutbildning någonstans i världen.
Vill du jobba med drönare i framtiden?
– Jag hoppas att jag får chansen, det är ett intressant område och jag har uppskattat examensprojektet väldigt mycket, säger Shariar Bagheri.

Text & foto: Anna-Lena Lindskog

Redaktör: Anna-Lena Lindskog