NYHET Varje år attraherar Umeå universitet tusentals nya studenter till regionen. Många väljer dock att flytta efter avslutad utbildning – hur får vi fler att stanna kvar och bidra till regionens utveckling? En effektiv åtgärd är att utöka samarbetet mellan universitet och företag, myndigheter och organisationer. En annan är att utveckla nya utbildningsformer. Det anser Anders Fällström, Anna-Lena Perdahl och Maria Löfgren i en ny debattartikel.
I 50 år har Umeå universitet tagit ett stort regionalt ansvar och haft en avgörande roll för den regionala utvecklingen. Som en gigantisk magnet drar universitetet till sig nya människor från andra delar av landet och världen – nästan 70 procent av över 30 000 har sitt ursprung utanför de fyra nordligaste länen. Här får de en högkvalitativ utbildning som gör det möjligt att under lång tid verka på arbetsmarknaden. Universitetet skulle på så sätt kunna fylla regionens behov av högutbildad arbetskraft, och gynna utveckling och befolkningstillväxt. Många väljer dock att lämna regionen efter studierna. Hur kan vi få fler att stanna kvar? Vi menar att lösningen är att utöka och förnya samarbetet med regionens företag och kommuner. Något som skulle gynna både region och universitet.
Umeå universitet har lång erfarenhet av att förlägga utbildningsplatser ute i regionen. Många gånger har det blivit alldeles ypperliga utbildningar med långvarigt gott söktryck. Alltför ofta har dock scenariot varit det motsatta. För regionens utveckling tror vi att det är viktigare att kämpa för att fler ska vilja stanna kvar efter studierna. Ett av de bästa sätten att åstadkomma detta är att tidigt i utbildningen koppla ihop studenterna med kommuner och företag genom att erbjuda studiebesök, praktik, verksamhetsförslag utbildning, uppsatser och examensarbeten på orter i regionen – och få våra färdigutbildade att känna att här har jag goda möjligheter till ett trivsamt och utvecklande jobb och liv. Ett sådant samarbete ger också arbetsgivare chans att påverka utbildningarnas utveckling.
Vid Umeå universitet har Institutionen för socialt arbete nyligen inlett ett sådant samarbete via socionomprogrammet. Ambitionen med samarbetsmodellen är just att öka kontaktytorna mellan socionomstudenter och yrkesverksamma socionomer. I praktiken kan detta innebära olika inslag av arrangerade mötestillfällen för studenter och yrkesverksamma, exempelvis i form av en arbetsmarknadsdag för socionomer som precis har påbörjat sin utbildning, att studenter får åka ut till kommunerna på studiebesök, att en kommun är värdkommun för en grupp studenter och/eller att studenter under utbildningens gång testar av sina nyvunna teoretiska kunskaper runt en problemställning från verksamheten i någon av kommunerna. Vidare kan värdkommunen ansvara för och erbjuda en grupp studenter verksamhetsförlagd utbildning.
Förutom detta samarbete har universitetet påbörjat en planering för en socionomutbildning som fullt ut ges med flexibel pedagogik, med undervisning via nätet och inslag av fysiska träffar. Ett socionomprogram med ytterligare och ännu tydligare verksamhetsanknytning och som dessutom bedrivs med flexibel pedagogik skulle kunna locka fler studenter att söka sig till regionen, men det skulle även möjliggöra för de som vill vara kvar i regionen att välja det alternativet istället för att flytta.
Ett liknande samarbete finns inom lärarutbildningen. Ett effektivt sätt att förse regionen med välutbildade lärare är att skolorna knyter lärarstudenter till sig genom verksamhetsförlagd utbildning – eller praktik – och genom examensarbeten. Lärarhögskolan vid Umeå universitet arbetar just nu intensivt med att skapa strukturer så att fler examensarbeten kan skrivas i anknytning till en problematik som skolan vill få undersökt. Vi uppmuntrar därför regionens skolhuvudmän att kontakta Lärarhögskolan! Via ett sådant samarbete finns goda möjligheter att intressera studenter för att börja arbeta i det aktuella skolområdet.
Ett annat välfungerande exempel är fort- och vidareutbildning för lärare, som ofta riktar sig till personer som har ett etablerat socialt liv och svårt att flytta. Här erbjuder universitetet bland annat en fristående magisterutbildning för lärare på distans med flexibla former, och utbildar även landets yrkeslärare och lärare i hem- och konsumentkunskap, bild, musik och slöjd på distans. Även den kompletterande pedagogiska utbildningen ges delvis på distans, liksom speciallärare- och specialpedagogprogrammet. Sådana utbildningsformer gör att regionens skolor även fortsättningsvis kan ha skickliga och kunniga lärare.
För att skapa en hållbar regional utveckling måste Umeå universitet – i nära samarbete med regionens företag och kommuner – alltså snarast intensifiera arbetet med att få studenter att vilja stanna kvar i regionen och bidra till dess utveckling, något som också bidrar till utbildningarnas utveckling. Det handlar om betydligt mer och viktigare saker än att förlägga ett visst antal studieplatser till en specifik ort. Tillsammans kan vi ge studenterna både chans och tillfälle att knyta arbetslivskontakter, och upptäcka alla fantastiska framtidsmöjligheter som finns i vår del av landet!
Anders Fällström, prorektorAnna-Lena Perdahl, biträdande prefekt vid Institutionen för socialt arbete
Maria Löfgren, rektor på Lärarhögskolan
Redaktör: Camilla Bergvall