Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 19 dec, 2008

Den kvinnliga dominansen bland studenter fortsätter att öka

NYHET Fram till 1990-talet var männen i majoritet bland högskolestudenter i de 30 OECD-länderna, men sedan dess har kvinnornas andel bara ökat. 2005 var i genomsnitt 55 procent av högskolestudenterna kvinnor – i Norge, Sverige och Island hela 60 procent – och snedfördelningen kommer att fortsätta växa, skriver nyazeeländska University World News.

Enligt OECD-rapporten Higher Education to 2030 (Vol. 1): Demography beräknas kvinnor utgöra i genomsnitt 59 procent av studenterna i de trettio OECD-länderna år 2025. I tio länder beräknas andelen kvinnliga studenter vara minst 60 procent, och i Österrike och England mer än 70 procent.
– Vid Umeå universitet tror jag att andelen kvinnor redan är närmare 63 procent, säger universitetsdirektör Lars Lustig.

"Den akademiska pyramiden"

Lars Lustig påminner om den så kallade "akademiska pyrimiden", alltså det faktum att kvinnor sedan länge är i klar majoritet på grundutbildningarna, i majoritet även inom forskarutbildningen, men bara ca 40 procent av lärarna och knappt 20 procent av professorerna.
– Rimligt bör den ökande andelen kvinnliga studenter på sikt påverka pyramiden, men vi ser ju fortfarande en kraftig avlänkning efter disputationen. Att bilda familj och skaffa barn är mer sällan ett karriärhinder för män, men nästan alltid för kvinnor.

Könsuppdelning från gymnasiet

– Mycket av könsuppdelningen beror också val som görs redan i 16-årsåldern, påpekar Lars Lustig.
– Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad. Vi rekryterar i huvudsak från 4–5 gymnasieprogram, samtidigt som det finns ett tiotal program vi inte rekryterar från alls.

Internationell trend

Enligt OECD-rapporten beräknas bara Japan, Korea och Turkiet ha färre kvinnliga än manliga studenter 2025. Om den nuvarande utvecklingen håller i sig kommer det i vissa länder – Island, Kanada, Norge, Storbritannien, Österrike – att vara dubbelt så många kvinnliga studenter som manliga. 

Rapporten spekulerar inte i vilka sociala och ekonomiska konsekvenser den ojämlika könsfördelningen kan få, men påpekar att det kommer att ta flera årtionden att återställa ett jämviktsläge.

Stora skillnader inom högskolan

Lars Lustig menar att det finns flera sätt att se på detta. Å ena sidan kan kvinnorna ses som vinnare, de som tagit till sig budskapet om den nya kunskapsekonomin. Å andra sidan kanske de är förlorare, som utbildar sig för den offentliga sektorns få arbetsgivare, medan männen väljer vägar som leder till högre löner. Särskilt om man betänker att könsskillnaderna mellan olika utbildningar – t.ex teknikerutbildningar och vårdutbildningar – visar än skevare proportioner än dessa nationella genomsnitt.
– Detta är självklart ett problem. Man bör alltid eftersträva en jämn fördelning, av kön men också av socialgrupp. Men man ska inte heller glömma att hög utbildning inte bara har betydelse för jobb och pengar, utan också för hälsa och livslängd, säger Lars Lustig.

Läs mer på:

http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20081212095824772

Oecd-rapporten:
http://www.oecd.org/document/11/0,3343,en_2649_39263238_41788555_1_1_1_1,00.html

Högskoleverket: Den sociala snedrekryteringen fortsätter:
http://www.scb.se/templates/pressinfo____254456.asp

Redaktör: Michael Nordvall