Den som har mest pengar när han dör vinner

Foto: Mikael Lundgren

Red Q startades för två år sedan men historien om företaget är längre än så. För cirka 30 år sedan arbetade Anders föräldrar som volontä­rer i den lilla byn Bagatipara i Bangladesh. Un­der alla år som förflutit sedan volontärtiden har föräldrarna behållit kontakten med familjerna som de lärde känna i byn, och banden till män­niskorna och landet har under åren fördjupats.

När Anders och Jonas lärde känna varandra på Handelshögskolan hade de inga som helst planer på att arbeta som volontärer efter exa­men. Ju snabbare de kunde tjäna pengar desto bättre, resonerade de. Sagt och gjort. Efter examen startade de 20 butiker i Norrbotten där de sålde presentartiklar. Det skulle vara starten som skulle ge dem de första miljonerna.

– Efter examen var målet att tjäna så myck­et pengar på så kort tid som möjligt. Den som har mest pengar när han dör vinner, säger Jo­nas ironiskt.

Tjäna pengar på presentbutiker

Företaget gick bra men någonstans i bakhuvu­det fanns tanken på hur många mellanhänder det var i produktledet av deras affärsidé.

– Vi köpte presentartiklarna billigt via en svensk distributör i Kina som köpte av någon annan, som i sin tur köpte av någon och ytter­ligare någon annan producerade produkterna, och alla skulle ha en del av kakan, menar An­ders.

– Vi insåg att det någonstans längs ledet är någon som får betala priset för alla mellanhän­der och det var inte vi. Vår verksamhet bidrog inte med någonting, vi sålde skräp som ingen egentligen behövde, berättar Anders.

Med den här vetskapen beslutade de sig för att lägga ner sitt företag.

– Vi ville starta ett företag som tog större ansvar och berikade fler människor än bara oss själva och ställde oss frågan ”Var kan vi göra något gott av vårt entreprenörskap?” säger Jonas.

I juni 2007 gick startskottet för någonting helt nytt. De reste ner till Bangladesh, för att göra research.

– Vi hade några idéer om vad vi ville göra. Vi visste att textilbranschen är den viktigaste exportindustrin i världen, men problemet är att textilindustrin är väldigt förorenande med en massa utsläpp av kemikalier. För att odla ekologisk bomull krävs det 20 000–25 000 tusen liter vatten för 1 kilo bomull, berättar Jonas. Det gick stick i stäv med vad vi ville göra.

Istället försökte Anders och Jonas hitta en alternativ textilproduktionsprocess och för att komma igång beslutade de sig för att inleda samarbeten med redan existerande företag i Bangladesh. På flyget tillbaka till Sverige insåg de att om de skulle kunna driva ett företag som tog ansvar för miljön, och för att arbetare skul­le få en bra arbetssituation, måste de äga hela produktionen själva.

– Det skulle bli för svårt att kontrollera hela produktionsledet för en hållbar textilproduk­tionskedja med så många intressenter inblan­dade, säger Jonas.

Hur gör vi?

– Jag och Anders hade utbildat oss till affärs­entreprenörer och hade ingen som helst erfa­renhet om arbetsrätt eller arbetsmiljö.

För att få kunskap om miljöfrågor och arbetsrätt med mera kontaktade de organisationer som Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Rädda Barnen, Internationella arbetsorganisationen, ILO, och lokala fackför­eningar i både Sverige och Bangladesh. Men för att kunna säkerställa att allt var under kon­trollerade former krävdes några års förberedel­ser innan de på allvar kunde påbörja tillverkningen av hållbar textil.

Den väntan som det skulle innebära kändes inte så lockande. De ville komma igång med företaget nu och få in lite pengar i kassan. Så de ställde sig frågan ”Vad kan vi göra här och nu istället?”

Med en idé reste de återigen ner till Bang­ladesh i oktober 2008 och tog kontakt med en grupp kvinnor som Anders föräldrar hade ar­betat med under sin volontärtid i byn Bagati­para. Kvinnorna tillverkade saker för hand av jute, som är en hård fiberprodukt.

– Vårt möte med människorna i byn slutade med att vi anställde 23 kvinnor och en man vid namn Jonak som är vår VD i Bangladesh. Till­sammans utvecklade vi vår första produkt som var en korg av 100 % jute, helt utan kemikalier. Nästa produkt blev en dörrmatta, berättar An­ders. Vi har också testat att göra solhattar, san­daler, väskor och handväskor i jute, säger Jonas.

Vi gick in i den här affärsidén med överty­gelsen att vi skulle ta ansvar för miljön men också för arbetarna. Vi ville att våra anställda skulle få en bra tillvaro hos oss på Red Q, menar Jonas.

– Nästan det första vi gjorde var att bjuda in fackrepresentanter som informerade de an­ställda om deras rättigheter och hur de kunde sköta en fackförening. Vi frågade hur de ville att deras arbetsplats skulle se ut? Arbetarna fick själva bestämma hur arbetsmiljön skulle utformas. Vi ville även ta hand om dem på andra sätt. Vi ordnade så att alla fick kolla sin syn. Om man var i behov av glasögon hjälpte vi till med finansieringen. Vi erbjöd hälso- och sjuk­vård som vi betalade för, berättar Jonas.

Idag, två år senare, har de 70 personer an­ställda och den största kunden heter Granit som har butiker i Sverige och Norge. Halva produk­tionen utgörs av ett annat miljövänligt råmate­rial – rotting, som är en palm som växer på andra träd, är två till tre centimeter tjockt och kan bli upp till 200 meter hög. Den stora vin­ningen med rotting är att man kan skörda den utan att hugga ner träden, säger Jonas. Av rotting tillverkar Red Q heminredningsprodukter.

Textila framtidsplaner

I framtiden vill Red Q inrikta sig på textilpro­duktion, och då i synnerhet kläder.

– Vi undersöker möjligheten att använda bambu eller industriell hampa eftersom jute har sina begränsningar. Det är alldeles för hårt för att göra textilier av, menar Jonas.

– För oss är det inspirerande att göra gott samtidigt som vi tjänar pengar på vår affärsidé. En framgångsfaktor är att vi levererar ett extra värde till våra kunder – hållbarhet. Och vi mär­ker att kunderna är villiga att betala för det, säger Anders.
Jonas och Anders berättar att det finns ett stort intresse bland företagare för hållbar och ansvarstagande handel. Men många gånger vet inte företagen hur de ska starta eller vart de kan vända sig med sina önskemål av hållbara produkter.

– Vi anser att alla affärsrörelser måste föränd­ras. Det måste tillämpas nya strategier för att göra affärer, för företagande ska varken inne­bära att man förorenar miljön eller dåliga ar­bets- och levnadsförhållanden för anställda. Med vår verksamhet vill vi visa andra att det är lönsamt att vara ansvarstagande så att andra också kan göra det vi har gjort, avslutar Anders.

Umeå universitets alumn­nätverk – information, nätverk och kunskaps­utveckling

Som registrerad i Umeå universitets alumnnätverk får du utan kostnad bland annat:

• Möjlighet att söka bland fler än 18 700 registrerade alumner i fler än 60 länder, inom alla tänkbara yrkesområden. • En prenumeration på tidningen som du håller i din hand; Umeå universitets (externa) tidning Aktum Extra. • Inbjudningar till olika aktiviteter, till exempel inspirerande föreläsningar. • En plattform som ger dig möjlighet att återuppta kontakten med gamla kurskompisar och skapa nya nätverk.
• Möjlighet att prenumerera på ett nyhetsbrev med senaste nytt inom utbildning, forskning och alumner från Umeå universitet.

För Umeå universitet är du en viktig länk till arbetslivet. Den kontakten kanske kan leda till examensarbeten, praktikplatser och studiebesök för dagens studenter. Bättre ambassadörer kan vi inte ha!

Registrera dig som medlem i nät­verket på: www.alumn.umu.se
Klicka på Registrera dig!

Redaktör: Andreas Borgström