Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 25 maj, 2004

Den svenska religionsfrihetens rötter frilagda

NYHET En 1700-talskonflikt som präglat senare svensk religionspolitik och som till och med kan vara en av utgångspunkterna för en modern syn på förhållandet mellan individ, stat och kyrka. Om det handlar den avhandling Carola Nordbäck försvarar den 4 juni.

Avhandlingen skildrar mötet mellan den förhärskande religiösa åskådningen i 1700-talets Sverige – den lutherska ortodoxin – och den konservativa pietismen, en inomluthersk reformrörelse som ville förändra och vitalisera det religiösa livet.

I 1720-talets religiösa stridigheter har historikern Carola Nordbäck funnit utgångspunkterna för 1800-talets svenska religionspolitik och frikyrkliga konflikter. Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt bidrar hon med ett nytt perspektiv till den kyrko-, och idéhistoriska forskning som behandlar 1700-talet första hälft.

Pietisterna ställde krav på samvets-, religions- och mötesfrihet. De betonade den individuella omvändelsen och lekmannens rätt att utöva religion genom väckelsemöten i hemmiljö. Individens privata sfär och andliga integritet ställdes mot den offentliga maktens rätt att ingripa och kontrollera befolkningens sätt att utöva sin religion. De krävde en demokratisering av kyrkans verksamhet och beslutformer.

Dessa reformidéer innehöll nya sätt att se på relationen mellan stat, individ och kyrka. Men konflikten ingick i en mer övergripande och omfattande förändring av samhället som innebar förändrade beteenden, levnadsmönster och förhållningssätt, både hos enskilda individer och för samhället i sin helhet. Det växer fram en mer individualistisk människosyn och en mer sekulariserad syn på staten, religionen blir något privat – religions- och samvetsfriheten växer fram. Det var tendenser som pekade mot framväxten av det moderna samhället.

Nordbäcks analys av den pietistisk-ortodoxa konfliktens olika dimensioner ger ny kunskap om pietismens politiska roll i frihetstidens inledande skede och om den process mot växande åsikts- och samvetsfrihet som startade under 1720- och 1730-talen. Det ställer också nya frågor om den religiösa samhälls- och människosynens innehåll, betydelse och förändring under denna tid.

Fredagen den 4 juni försvarar Carola Nordbäck, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Samvetets röst. Om mötet mellan luthersk ortodoxi och konservativ pietism i 1720-talets Sverige. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Ingrid Markussen, från Institutet för kulturstudier vid universitetet i Oslo.

Carola Nordbäck är född i Vasa, Finland, men är uppvuxen på Alnön utanför Sundsvall. Hon utbildade sig inledningsvis till programmerare och arbetade ett par år inom IT-sektorn, men valde därefter att börja studera på nytt år 1991. Studierna inriktades mot humaniora och hon innehade en doktorandtjänst vid Mitthögskolan i Härnösand 1997–2002. Under denna period undervisade hon även i historia vid Mitthögskolan samt arbetade med utvärderingsuppdrag inom jämställdhetsområdet.

För ytterligare information eller intervju, kontakta

Carola NordbäckE-post: carola.nordback@mh.se
Tel. 0611-860 00

Redaktör: Helena Vejbrink