Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 26 maj, 2014

Den teknologiska sameskolan

NYHET Trond Trosterud är professor i lingvistik och samiska på Universitetet i Tromsö och gästar Institutionen för språkstudier med regelbundna mellanrum.

– I Tromsö arbetar jag med samisk språkteknologi och här i Umeå kommer jag bland annat att arbeta med samisk distansundervisning, säger Trond. När man undervisar i samiska via nätet så är teknologin en fruktbar utgångspunkt för samarbete.

Det som skiljer samisk språkteknologi från svensk språkteknologi är att samiskan är ett så litet språksamhälle som inte har någon industri att förlita sig på.

– Om inte vi som forskar inom samiska språk och studier arbetar för att utveckla språkteknologin kommer ingen att göra det åt oss. Det vi gör måste fungera, berättar Trond. Det vi har gjort är att bygga modeller för lexikon, morfologi och syntax, för nord-, lule- och sydsamiska. Modellerna använder vi till rättstavningsprogram, till syntaktisk analys, och till maskinöversättning till norska.

– Översättningsprogrammet påminner om, men fungerar på ett annat sätt än, Google Translate. Vårt program är baserat på en syntaktisk analys av källspråket och gör sedan strukturella ändringar till målspråkets syntax, något som inte förekommer i Google Translate. Några studenter har använt översättningsprogrammet på ett kreativt sätt för att kontrollera sin samiska: om en samisk mening inte blir översätt som förväntat är grunden kanske att det är något fel med den samiska meningen.

Men Trond vill understryka att de språkliga hjälpmedlen, oavsett hur avancerade, inte kan ersätta lärarledd undervisning.

– När det gäller rättstavningsprogrammet så kan ett sådant program inget om kontexten, bara de enskilda orden. Därför är det en viktig utmaning för lärare att förklara för studenterna hur det fungerar. Det är vår uppgift som språkvetare, det är vi som förstår hur språket fungerar och kan förklara det för andra.

Varför är det här viktig forskning?

– Utan språkteknologi kan inte det samiska språket användas i det moderna samhället. Utan rättstavningsprogram blir det en massa fel i texten. Utan en terminologisk ordbok kommer det inte att finnas någon terminologi. Hjälpmedlen använder vi för att kunna använda språket. Som språkforskare vill vi också kunna använda kvantitativ språkforskning, såsom korpusar. En dator kan analysera all den text som vi människor inte hinner. I Umeå, där distansundervisning är vanligt, är teknologin väldigt viktig. Sameskolan är teknologisk och har varit det i 25 år, så det är inget nytt att vara teknologiskt avancerad i samiska sammanhang. Det som är nytt är att teknologin nu ska lära sig samiska.

Vad är det bästa med att vara forskare?

– Det ena är att man får vara nyfiken och lära sig saker. System och sammanhang, de formella modellerna där vi lagrar språk, tilltalar min estetiska sida. Jag tror att estetik har med geometri att göra, det är samma vackra former. Det andra är att min forskning är med och ändrar samhället. Modersmålet är det bästa tankeredskapet, därför är det viktigt för både svensk- och samisktalande att ha orden man behöver också på sitt eget modersmål. Samiska språket har en del samhällsmässiga hinder, till exempel ges undervisning i alla andra ämnen än samiska på svenska, det finns få barnprogram och inga ungdomsromaner på samiska.

Hur ser framtiden ut?

Jag vill arbeta mer med maskinöversättning, bland annat med översättning från nordsamiska till andra samiska språk. I Umeå kommer jag i framtiden att påbörja ett samarbete om e-inlärning.

Redaktör: Veronica Wiman Nilsson