Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 15 apr, 2010

Den urbana vatten- och sanitetsutmaningen i Ghana

NYHET Trendväxlingarna inom det internationella biståndssamfundet har haft stor betydelse för hur den urbana vatten- och sanitetssektorn utvecklats i Ghana. Den slutsatsen drar Anna Bohman, Umeå universitet, i en ny avhandling som kartlägger hur denna sektor organiserats under perioden 1909-2005.

Idag saknar strax under 1 miljard människor tillgång till rent vatten och 2,5 miljarder saknar tillgång till sanitet, enligt WHO/UNICEF. Detta har kallats för en tyst kris eftersom de drabbade främst är de som saknar inflytande över den politiska dagordningen. Problemen blir än mer påtagliga i snabbt växande städer i fattiga länder, där höga befolkningskoncentrationer skapar ett akut behov av gemensamma lösningar.
- Idag betonar de flesta experter att den globala vattenkrisen inte främst handlar om en fysisk brist på vatten utan att det snarare är en fråga om politiska val och vilka institutioner som styr och reglerar tillgång och användning av denna resurs, säger Anna Bohman.

I avhandlingen beskriver hon hur politiker, tjänstemän och biståndsgivare i Ghana i Västafrika har tampats med denna utmaning. Hon följer utvecklingen från början av 1900-talet när de första nätverksbundna vattensystemen konstruerades i Ghanas huvudstad Accra fram till år 2005 när ett utländskt företag fick ansvar för drift och underhåll av vattensystemen i städerna.

Ett genomgående tema i studien är hur man angripit problemen samt vilka premisser som legat bakom beslutsfattandet. Exempelvis sågs utvecklingen av vattensektorn till en början som en självklar uppgift för ingenjörer medan ekonomiskt ledarskap och affärsmässigt tänkande med tiden blev allt viktigare. Detta bäddade också för initiativet att låta ett utländskt privat företag ta över drift och underhåll av vattensystemen i Ghanas städer, en process som blev starkt ifrågasatt av aktörer i det civila samhället.

Avhandlingen visar även att det generellt sett varit lättare att få finansiärer att investera i vatten- och sanitetssektorn när insatserna setts som en satsning på produktivitet och tillväxt snarare än som en ren humanitär intervention. Ett tydligt utvecklingsmönster tyder också på att sanitet, som är mindre kommersiellt gångbart än vattendistribution, hela tiden har släpat efter i utvecklingen vilket förklaras av att denna fråga fått mindre politisk uppmärksamhet. Historien visar att vissa lösningar har framstått som ”naturliga” eller givna under vissa tidsperioder medan de varit helt oacceptabla under andra.
- Beslutsfattare har ofta varit begränsade i sitt tänkande av den rådande tidsandan, menar Anna. Därför är det viktigt att förhålla sig kritisk till det som presenteras som enkla eller ”givna lösningar” på ett så komplext problem som vatten- och sanitetsförvaltning i låginkomstländer. Annars är det lätt hänt att förutfattade meningar snarare än målgruppens behov får styra utvecklingen.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Fredagen den 23 april försvarar Anna Bohman, institutionen för Ekonomisk Historia, Umeå Universitet sin avhandling med titeln: ”Framing the Water and Sanitation Challenge - A history of urban water supply and sanitation in Ghana 1909 – 2005”. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S213h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Björn-Ola Linnér, Tema Vatten i Natur och Samhälle, Linköpings Universitet.

För mer information kontakta gärna: Anna Bohman Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet Telefon: 090 786 6230, 070 258 03 01
Mail: anna.bohman@ekhist.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Redaktör: Eva Stoianov