NYHET Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av en stroke. På bara några minuter kan livet gå i spillror och helt ändra inriktning.
Den akuta vården tar hand om den primära be handlingen för strokepatienten, men vad händer sedan? Hur ska en rehabilitering se ut som sätter patienten i centrum och motiverar honom eller henne att gå vidare och finna livsglädjen igen?
– Rehabiliteringen tar några veckor men för patienten kan det handla om ett helt livs funktionsstörningar. Utmaningen för vården är att bygga en långsiktig och värdefull relation med patienten, säger Richard Levi, överläkare på Norrlands universitetssjukhus och professor i rehabiliteringsmedicin.
För att få in nya kreativa idéer kring rehabilitering av personer med neurologiska skador tog Richard Levi kontakt med Designhögskolan våren 2011 och föreslog ett samarbete.
– Jag har arbetat med design i samband med rehabiliteringskoncept för ryggmärgspatienter och vet att det kan ge väldigt intressanta resultat, säger han.
Designhögskolan nappade på idén och skapade ett tioveckorsprojekt för studenterna på masterprogrammet inom interaktionsdesign i samarbete med Neurorehab Sävar i Västerbottens läns landsting och Rehab Station Stockholm, som drivs av Praktikertjänst.
– Vi åkte ner till Stockholm och intervjuade patienter, anhöriga och anställda under ett par dagar. Vi fick också följa med en patient hem och dokumentera den personens liv, säger Ine Marie Vassøy, en av studenterna i projektet.
– Det var väldigt spännande att få inblick i andra människors liv på det sättet. Men också känsligt med tanke på de sjukdomar de råkat ut för.
Efter researchfasen fortsatte kartläggningsarbetet – att kategorisera och strukturera all information, bland annat i form av mappningssystem: postitlappar med citat och information där olika färger symboliserade kategorier, processer och känslor.
– Vi är specialister på att hitta problem och upptäckte snabbt att det finns mycket att förbättra. Patienten slussas runt mellan olika personer, ibland utan sammanhang. Vi ville skapa en helhetslösning.
Ine Marie Vassøys grupp, där även Sharon Williams och Linus Persson ingick, utvecklade en tjänst som de kallar CoCharge. I CoCharge får patienten ett välkomstkit av läkaren i samband med diagnosen. I kittet finns information om sjukdomen, berättelser från andra som drabbats, inloggning till ett digitalt nätverk där de kan utbyta erfarenheter och ha kontakt med vårdpersonal.
– Det är viktigt att all inblandad vårdpersonal hela tiden är uppdaterad om patienten. Men
det gäller också att skapa nätverk med andra personer som kan ge tips och utbyta erfarenheter, säger Ine Marie Vassøy.
Richard Levi är imponerad av resultaten.
– Det är kreativa och kostnadseffektiva lösning ar. Studenterna tog verkligen fasta på problemen och pratade inte om färgen på väggarna.
– Jag hoppas det. Det pågår diskussioner men det tar tid att ändra processer i landstinget. Vi tog med en av lärarna till Washington som presenterade resultaten på en internationell konferens, och det väckte intresse, säger Richard Levi som nu startat ett nytt samarbete med Designhögskolan kring hur personer som måste ha el-rullstolar ska klara att betrakta stolen som en del av sin kropp.
Redaktör: Karin Wikman