NYHET Per Ambrosiani är professor i ryska vid Institutionen för språkstudier. Han är bland annat handledare på institutionen, har precis fått årets Elsa Swenson-stipendium och är just nu mellan två olika forskningsprojekt.
Vad handlar dina forskningsprojekt om?
Jag är inblandad i två infrastrukturprojekt finansierade av Riksbankens Jubileumsfond. Idén är att vi ska tillgängliggöra material som finns och bygga upp infrastruktur för vidare forskning. I praktiken innebär det att se till att äldre tryckta böcker och handskrifter genom att de blir katalogiserade och beskrivna också blir bättre tillgängliga.
Ett projekt som vi just håller på att avsluta efter fyra år är en samkatalog över äldre slaviska handskrifter och tryck i Sverige. Det gäller texter som är skrivna eller tryckta med kyrilliska eller glagolitiska bokstäver före år 1800. De äldsta är ett trettiotal blad från några kyrilliska böcker tryckta i Kraków på 1490-talet, vilka har använts som utfyllnad i pärmarna på andra böcker. Genom att katalogisera texterna underlättar vi för dem som studerar olika språk och tidsepoker. ”Slutprodukten” av projektet blir en databaskatalog där man ska kunna hitta alla kända kyrilliska och glagolitiska böcker som förvaras på ett trettiotal offentliga svenska bibliotek och arkiv.Läs mer om projektet här
Det nya projektet som börjar i januari 2014 handlar om att framställa en digital katalog över det ryskspråkiga så kallade Smolenskarkivet från början av 1600-talet som nu finns på Riksarkivet i Stockholm.
Hur startade projekten?
Det finns sedan länge ett intresse för de äldre slaviska handskrifterna och trycken i Sverige och svenska slavister har sett det som sin uppgift att lyfta fram detta rika material. De flesta dokumenten kommer från de olika slaviska länderna, men särskilt intressant är till exempel en kyrkslavisk katekes tryckt i Stockholm 1628 och som var avsedd för invånarna i Ingermanland vilket nyligen hade blivit svenskt.
Varför är det här viktig forskning?
Det handlar om att lägga pusselbitar, små bitar som bidrar till att öka vår kunskap om världen, vad som finns nu och vad som har funnits tidigare. Det är spännande och viktigt att få en bild av skriftkulturens utveckling och se hur olika språk och kulturer påverkat varandra.
Något som är nytt med de här projekten är också att vi tar ett helhetsgrepp på de olika arkiven. Många av dokumenten har studerats tidigare, men idag har vi helt andra möjligheter att få överblick över olika verk och samlingar.
Vad är det bästa med att vara forskare?
Det ingår i jobbet att vara nyfiken! Jag tycker om att göra sådant som jag inte har gjort tidigare och att hela tiden få lära mig nya saker.
Vad gör du om fem år?
Förhoppningsvis är jag kvar och jobbar med flerspråkighet, översättning och språkhistoria av olika slag. Jag har många forskningsintressen och skulle gärna bredda min kompetens ytterligare. Till exempel skulle jag vilja lära mig jiddisch, som både språkligt och kulturellt har många beröringspunkter med de slaviska språken.
Per kommer att ta emot Elsa Swenson-stipendiet på Littfest den 14 mars 2014 och även hålla ett seminarium på festivalen.
Läs mer om styrelsens motivering och om stipendiet
Redaktör: Veronica Wiman Nilsson