NYHET Anders Nordström söker efter ledtrådar till nya mediciner mot cancer och andra sjukdomar bland kroppens minsta molekyler – metaboliterna.– Vi försöker få fram ett mer rationellt sätt att leta efter nya läkemedel, berättar han.
I vår kropp pågår ständigt en massa kemiska reaktioner som resulterar i en mängd olika små molekyler som fettsyror, aminosyror och glukos. Molekylerna må vara små, men de kan ge bra ledtrådar om olika sjukdomar. Om en sjukdom bryter ut kan det visa sig i metaboliterna, till exempel kan det blir fler av en viss sort jämfört med hos en frisk person. Metaboliterna är nämligen den yttersta effekten av de aktiviteter som sker hos gener och proteiner.
– Min forskargrupp mäter ledigt mellan 2000 olika metaboliter. Även om det inte går att förstå en sjukdom genom att undersöka metaboliter är de en väldigt bra inkörsport. De ger en första ledtråd, säger Anders Nordström, som är forskarassistent vid institutionen för molekylärbiologi.
De flesta läkemedel förhindrar farliga aktiviteter hos proteiner. Men att ta reda på vilken aktivitet hos vilket protein som det handlar om är minst sagt komplicerat. I vår kropp finns över 100 000 olika proteiner som kan aktiveras på hundratals olika sätt. – Vi går i stället bakvägen. Genom att ta reda på koncentrationen av olika metaboliter och hur snabbt de tillverkas är vårt mål att koppla ihop detta med rätt proteinaktivitet. Det farliga proteinet är kanske inte det som ligger närmast metaboliterna, utan det kan vara ett protein som finns några steg längre upp i kedjan. För Anders är drömmen om att hitta nya mediciner tätt sammanvävd med hans intresse för att förstå grundläggande biokemi.
– Kan vi förstå kemin bakom en sjukdom är det ingen utmaning att ta fram nya läkemedel, förklarar han.
Koncentrationen av metaboliter säger mycket, men inte allt. Trots att det vid sjukdom kanske börjar bildas fler metaboliter av en viss sort, brukar kroppen vara väldigt duktig på att kompensera förändringarna. Därför är det också intressant att mäta hastigheten hos reaktionerna.
– Jag arbetar med en ny teknik för detta. Vi tillsätter en viss andel tungt vatten i prover som går att odla i vätska, till exempel cancerceller. Det tunga vattnet kan ta sig in överallt i provet och vi kan studera fler steg i processen än med traditionella tekniker. På detta sätt kan vi få fram hastighetsprofilen för alla 2000-3000 metaboliter, berättar han.
Anders studerar i sin forskning framför allt cellinjer från leukemipatienter. Cancercellers överlevnadskraft är fenomenal. Tyvärr räcker det med att en enda tumörcell inte är mottaglig för behandling för att en patient ska få ett återfall.
– Ur ett behandlingsperspektiv är leukemi är en av de mest komplicerade cancerformerna. Sjukdomen behandlas med flera olika cytostatika på en och samma gång. Barnleukemi har dessutom nästan 20 procent återfall, något som bland annat beror på att kroppen utvecklar resistens mot behandlingarna, berättar Anders.
Trots att Anders är ny vid Umeå universitet är det mesta bekant. Det var här han studerade till kemist för att sedan disputera vid grannuniversitetet SLU 2004. Närmast kommer han från Karolinska institutet, där han år 2010 utsågs till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. Innan dess har han hunnit med att arbeta som postdoktor vid Scripps Research Institute i USA, som har flera Nobelpristagare på sin meritlista. Ändå är han imponerad av forskningsmiljön i Umeå, både när det gäller kompetens och finansiering. – Jag kände redan som student att Umeå universitet hade en extremt fungerande miljö. Det är lätt att hitta synergier och projekt. Han tycker det är en stor fördel att forskarna här är öppna för nya idéer.
– Jag gillar det promiskuösa inom forskningen, att forskare byter spår och koncept. De har inte samma kärlek intill döden till sina forskningsprojekt. Man måste vara lite rastlös och vända kappan efter vinden, annars börjar det växa mossa. Från ett bra resultat går det att ställa tio nya frågor som kan leda till nya projekt och ännu fler frågor.
Det är just spänningen att upptäcka nya saker som fascinerar Anders.
– Men mitt forskningsfält är också extremt relevant. Cancer är någonting som drabbar och oroar många. I dag utvecklar industrin nya läkemedel genom att testa bibliotek med miljontals olika föreningar. Våra tekniker kan ge dem verktyg för att leta efter nya läkemedel på ett mer effektivt sätt, inte bara mot cancer, utan också mot många andra sjukdomar, till exempel demens.
Anders Nordströms forskning är finansierad av Umeå universitet, Stiftelsen för strategisk forskning (Framtidens forskningsledare), SLU, Vetenskapsrådet, Hjärt- och lungfonden samt Jane och Dan Olssons Stiftelse för Vetenskapliga ändamål.
Redaktör: Karin Wikman