Digital teknik ger förenklad bild av hälsa och prestation

Personlig informatik är teknik som används för att logga data om våra kroppar, beteenden och prestationer. Många har nog stött på denna teknik i form av träningsappar och aktvitetsarmband. I sin avhandling har Robyn Schimmer studerat personlig informatik, både när den används inom sjukvården och i vardagen. Han har tagit reda på mer om vad tekniken har för betydelse för vår förståelse av oss själva och våra kroppar.

Robyn Schimmer, doktorand vid Institutionen för informatik och Institutionen för omvårdnad.

BildMattias Pettersson

– Det finns ett stort intresse för den här typen av teknik, inte minst från sjukvården. Tekniken kan vara ett sätt att möjliggöra egenvårdslösningar, som till exempel för personer med diabetes som kan få automatiska blodsockermätare och insulinpumpar kopplade till kroppen. Även personer som inte har någon sjukdom använder ofta den här typen av teknik för att mäta puls, klocka sin löprunda och mycket annat, säger Robyn Schimmer.

Resultaten från Robyn Schimmers avhandling pekar mot ett flertal utmaningar med användandet av personlig informatik.

– Tekniken är utformad på ett sätt som sätter det mätbara och spårbara i fokus, det ger en kvantifierbar och förenklad bild av en människa. Man får också uppfattningen att den data som tekniken förmedlar är en objektiv representation av användaren, när den i själva verket behöver sättas i en kontext för att kunna tolkas. Vad som påverkar en persons hälsa och prestation beror mycket på parametrar som inte kan mätas och kvantifieras, som till exempel känsloläge, positiva eller negativa erfarenheter och så vidare.

Litet stöd för konsekvenser som inte kan mätas

En annan utmaning med personlig informatik är att tekniken alltid påverkar på ett synliggörande sätt och på ett osynliggörande sätt. En egenskap hos en produkt kan uppmuntra och synliggöra en viss förståelse och användande men samtidigt osynliggöra andra förståelser och möjliga val.

– Detta blir särskilt kritiskt när personlig informatik används för medicinska ändamål men i en vardaglig kontext. Att sätta fokus på kvantifierbara värden såsom blodsockernivåer ger information om kroppens status, vilket i sig kan vara viktigt, men det riskerar samtidigt att osynliggöra personens upplevelser i en vidare bemärkelse. I en av studierna i min avhandling visas hur personer med typ 1 diabetes har ambivalenta upplevelser av livet med automatiska blodsockermätare och insulinpumpar. De möjliggör å ena sidan ett enklare, och i vissa avseenden ”normalare”, liv men kan samtidigt också vara en påminnelse om en kronisk sjukdom. Tekniken stödjer i detta fall hanterandet av sjukdomen på ett bra sätt men det ger sämre, eller inget, stöd för att hantera livet i övrigt och de konsekvenser både sjukdomen och tekniken har på relationen till andra, i arbetet, på fritiden och så vidare, säger Robyn Schimmer.

Robyn Schimmer hoppas att hans forskningsresultat ska hjälpa till att öka kunskapen om hur den digitala tekniken påverkar förståelsen av oss själva.

– Jag hoppas kunna hjälpa interaktionsdesigners och andra som utformar teknik att i större utsträckning möjliggöra för en användare att leva ett meningsfullt liv tillsammans med tekniken. Detta kan göras genom att utforma verktyg som synliggör att den tänkta användaren alltid är en person och en individ, i ett sammanhang och med egna mål och riktningar i sitt liv. Man borde utforma teknik som inte reducerar personer till enbart kvantifierbara parametrar och spårbara beteenden. Dessutom finns ett stort behov av ytterligare kritisk forskning om personlig informatik. 

Läs avhandlingen: Between health and healthcare: a lifeworld perspective on personal informatics