DN: ”Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby”
NYHET
I ett debattinlägg i Dagens Nyheter på initiativ av företrädare från Vaartoe/Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, har 59 forskare skrivit under för att påvisa hur Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation.
Anna-Lill Ledman och Isabelle Brännlund, båda forskare vid Cesam/Vaartoe, berättar att när de lyssnade på delar av rättegången och hörde de problematiska resonemang som statens ombud uttalade, blev det tydligt att rättegången tagit en oroväckande vändning.
– Efter att vi diskuterat frågan med forskare från andra lärosäten stod det klart att vi behövde göra ett offentligt inlägg. Gensvaret på vårt upprop har varit enorm. Stora delar av det svenska forskarkollektivet står bakom debattinlägget och diskussionerna kring texten har varit intensiva, säger de i en gemensam kommentar.
– Statens sätt att hantera forskning i Girjasmålet kan kopplas till en diskussion om bruk av forskning i samhället i stort. Även om det i många fall råder bred konsensus inom forskarsamhället så ingår det i forskarens roll att förhålla sig kritisk, både till tidigare forskning och till de egna forskningsresultaten.
De menar vidare att om dessa självkritiska passager, omdiskuterade detaljer och prövande stycken rycks ur sitt sammanhang, så missrepresenteras forskningsresultat. Det är detta de ser i statens framställning och bevisuppgift i Girjasmålet. Att en bred konsensus om stora skeenden kan samsas med en livlig diskussion i delfrågor är normalt i forskning.
– Staten har också försökt att underminera nutida forskning genom att påstå att den "underbygger samiska intressen". På detta sätt söker de påskina att denna forskning är partisk. Vi menar att forskning alltid skapas i en specifik samhällskontext med inbyggda normer, ideologier och värderingar.
– Vi är kritiska till att staten diskrediterar forskning på det sätt som de gjort i målet och är oroade över att forskningens roll i samhället försvagas.
Avslutningsvis är de också oroade över hur staten förhåller sig till samernas urfolksstatus. Samt deras sätt att söka omdefiniera samisk etnicitet genom att återinföra termen "lapp" för att beskriva dem som livnärde sig på renskötsel jakt och fiske.
