NYHET Behandlingen av cancerformen leukemi bland barn skulle kunna göras träffsäkrare med färre biverkningar med hjälp av exaktare metoder för diagnos. En ny studie som har letts från Umeå universitet visar att studier av de så kallade metyleringsmönstren i barnets DNA kan ge en förfinad riskbedömning så att bara de barn som behöver får den intensivaste behandlingen.
Sofie Degerman Professor i biomedicinsk laboratorievetenskap.
BildMattias Pettersson– Sjukvården har blivit väldigt mycket bättre på att rädda liv vid barnleukemi, men baksidan är svåra biverkningar. Våra resultat visar på vad som kan vara en framkomlig väg för att bättre individanpassa behandlingen efter typen av leukemi med förhoppning om bättre livskvalitet, säger professor Sofie Degerman som har lett studien med deltagande forskare från flera länder.
förhoppning om bättre livskvalitet
Den variant av leukemi som umeåforskarna har studerat är T-cells akut lymfatisk leukemi, T-ALL. Behandlingen består främst av så kallad kemoterapi, att barnet får cytostatika under cirka två års tid, ibland kombinerat med transplantation av benmärg. Behandlingen är oftast effektiv; idag överlever nästan nio barn av tio som fått T-ALL. Problemet är att behandlingen ger biverkningar i form av illamående, trötthet, infektionskänslighet och håravfall. På sikt finns även risk för hjärtproblem, kognitiv nedsättning, fertilitetsproblem och att drabbas av annan cancer.
Risken för att få återfall varierar Inom T-ALL gruppen, men det är svårt att avgöra det med dagens metoder för diagnos. Det gör att många för säkerhets skull får mer krävande behandling och därmed riskerar fler biverkningar än de kanske skulle behöva. En slutsats i umeåforskarnas studie är att analys av DNA-metyleringsmönster vid diagnos skulle kunna bidra till en förfinad riskindelning för att avgöra vilka barn som behöver vilken behandling. Metoden identifierar även de patienter som svarar sämre med dagens behandlingar, och dessa patienter kan vara i behov av nya behandlingsstrategier.
– Metoden används redan på flera sjukhus vid diagnostik av hjärncancer, och vår studie visar att den även skulle kunna implementeras för leukemi, säger Fernanda S. Hackenhaar, Institutionen för medicinsk biovetenskap, som har bidragit till studiens bioinformatiska analys.
Metylering är en epigenetisk process där kemiska grupper sätts på DNA-sekvensen och påverkar vilka gener som ska uttryckas och vilka gener som ska vara avstängda. Alla har metylering i sin arvsmassa. Mönstret för metylering skiljer sig mellan olika celltyper och bidrar till att celler har olika egenskaper. Om mönstret blir fel kan det bidra till uppkomst av tumörer. Man kan säga att DNA-metyleringsmönstret är ett slags fingeravtryck som kan bidra med detaljinformation om cancerns egenskaper.
– Vi fortsätter forskningen med att undersöka möjligheten att inkludera DNA-metyleringsanalys i klinisk diagnostik för patienter med T-ALL, säger Sofie Degerman.
Den aktuella studien omfattar diagnostiska leukemiprover från 348 barn med T-cells akut lymfatisk leukemi, T-ALL, som behandlats mellan 2008 och 2020 i Norden och i Nederländerna. Forskarna har använt avancerad arrayteknologi och bioinformatik för att analysera metyleringsmönstren av cirka 850 000 DNA-metyleringspositioner i arvsmassan.
I studien har forskarna även undersökt leukemicellernas genuttryck och genetiska förändringar för att bättre förstå hur leukemier med olika metyleringsmönster kan behandlas. Detta arbete fortsätter i framtida studier med målet att ytterligare förbättra behandlingsstrategierna.
Forskarteamet har dessutom etablerat en epigenetisk plattform i Umeå i samverkan mellan Umeå Universitet och Region Västerbotten. Denna plattform underlättar DNA-metyleringsarrayanalys av både forskningsprover och diagnostiska prover, vilket stärker möjligheterna för avancerad epigenetisk forskning och klinisk diagnostik.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Blood.
CpG methylation profiling improves measurable residual disease risk group assessment in pediatric T-cell Acute Lymphoblastic Leukemia
Fernanda Schäfer Hackenhaar, Nina Refhagen, Hanne Marquart, Hans Madsen, Mattias Landfors, Pia Osterman, Kjeld Schmiegelow, Trond Flaegstad, Ólafur Jónsson, Jukka Kanerva, Jonas Abrahamsson, Mats Heyman, Ulrika Norén Nyström, Magnus Hultdin, och Sofie Degerman.
Blood, 2025, doi:10.1182/blood.2024026027. Online ahead of print.
