Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 26 jul, 2007

Dödsfallen i Stockholm ökar med värmen – värmeböljor kan bli ett hälsoproblem i Sverige

NYHET Även i Sverige ökar antalet dödsfall under varma perioder. Det visar den första svenska vetenskapliga studien av dygnsmedeltemperatur och dödlighet som genomförts. Studien är utförd av forskare vid Umeå universitet och publiceras i senaste numret av Läkartidningen.

Forskare vid yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet har kunnat påvisa sambandet efter det att de har undersökt dödsfallen under åren 1998–2003 i 41 församlingar inom Storstockholm, vilket omfattar cirka 1,1 miljoner invånare.

Klimatförändringar och deras följder kan allvarligt komma att påverka det globala hälsoläget. Förändringarna väntas också medföra fler och kraftigare värmeböljor även i Sverige. Värmen är speciellt farlig för personer med hjärt-kärl och lungsjukdom, diabetes eller för de som har reducerad förmåga att svettas, vilket kan bli en följd av vissa mediciner.

– Efter två dygn med medeltemperaturen 22–23 grader är dödligheten i Stockholm cirka 14 procent högre än vid sval sommarväderlek. Vid kraftigare värmeböljor än dem vi hittills har erfarenhet av kan vi vänta att effekterna blir mer dramatiska än vi nu visat, säger docent Bertil Forsberg, Umeå universitet.

Umeforskarnas resultat liknar de samband som tidigare rapporterats från varmare länder fast är förskjutna mot lägre temperaturer.
– Den optimala temperaturen med lägst dödlighet är lägre hos oss och ökningen av dödligheten blir märkbar vid betydligt måttligare värme än i Aten och Rom, säger Forsberg.

Analysen har byggts upp stegvis för att finna vilken temperatur som är "optimal" och därefter belysa hur dödligheten ökar vid högre och lägre temperaturer. Årstiderna har dessutom studerats separat, och analyser gjorts för att belysa om det finns en extra kraftig ökning av dödligheten vid varma perioder som skulle kunna betraktas som "värmeböljor" i svenskt perspektiv.

De direkta effekterna av temperatur på dödligheten har fastställts efter samtidigt hänsyn till andra faktorer som säsong, helger, veckodag och influensaperioder. Justerat för andra faktorer är dygnsmedeltemperaturen med lägst dödlighet i Stockholm, cirka 12 grader. Vid varmt väder är effekten på dödligheten störst samma dag och följande dag. Dödligheten ökar med cirka en procent per grad högre temperatur.

– Ökningen blir större om medeltemperaturen uppnår 23 grader under två dygn, vilket definieras som en svensk värmebölja, vi ser då en "värmeböljeeffekt" på dödligheten. Hittills inträffar bara sådana perioder vid fem procent av dygnen under perioden juni-augusti men i takt med att medeltemperaturen stig så kommer det ske allt oftare, konstaterar Forsberg.
– Ett sätt att begränsa de potentiella hälsoeffekterna av värmeböljorna är att sjuk- och äldrevården bättre anpassas för att bättre kunna möta de varma perioderna som ofta infaller under semestrarna, menar Bertil Forsberg.

Bertil Forsberg nås på: 090-785 27 51 Mobil 070-632 44 59
E-post: bertil.forsberg@envmed.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg