Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 07 okt, 2008

Dofttest avslöjar demens flera år i förväg

NYHET Det blir allt viktigare att upptäcka demens i ett tidigt skede, eftersom nya mediciner hela tiden utvecklas för att bromsa insjuknandet. Enligt Jonas Olofsson vid Umeå universitet kan ett försämrat luktsinne hos äldre vara ett sjukdomstecken som visar sig flera år innan diagnos.

Andelen äldre ökar i många länder, och allt fler personer insjuknar i demens. Sedan tidigare är det känt att personer som drabbas av demenssjukdomar som Alzheimers och Parkinsons ofta får sämre luktsinne. Det beror på att sjukdomarna slår ut områden i hjärnan som bearbetar lukter. Nu visar Jonas Olofsson vid Umeå universitet att ett försämrat luktsinne hos äldre kan vara ett tidigt tecken på demens som visar sig innan sjukdomen har gett andra symptom.
– Resultaten visar att äldre med dåligt luktsinne löper större risk att utveckla demens än andra. Därför stärks sambandet mellan luktsinnet och demenssjukdom också i det prekliniska stadiet av sjukdomen, menar Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson har under fem års tid följt över tusen personer, varav omkring hälften var mellan 65 och 90 år i början av studien. Vid första undersökningstillfället fick de då ickedementa deltagarna testa hur väl de kände igen dofter från vanliga kryddor, frukter och blommor. Han undersökte också vilka som bar på ApoE-ε4, en genvariant som ökar den ärftliga demensrisken. Efter fem år undersöktes vilka deltagare som diagnostiserats med en demenssjukdom.

Även förändringar i kognitiv förmåga undersöktes genom ett särskilt demenstest, mini-mental state examination (MMSE). Jonas Olofsson visar att personer som drabbats av demens hade ett dåligt luktsinne redan vid första testtillfället. Även personer som bar på ApoE-ε4 hade ett nedsatt luktsinne vid första provtillfället, och bland de äldsta i 80–90-årsåldern var var kombinationen av ApoE-ε4 och ett dåligt luktsinne ett tecken på försämrad kognitiv förmåga under de kommande fem åren, vilket innebär ytterligare ökad demensrisk.
– Hos äldre med hög genetisk risk för Alzheimer kan ett dåligt luktsinne vara ett särskilt tidigt tecken på att demensprocessen har startat i hjärnan, anser Jonas Olofsson.

– Jag tror att test av luktsinnet, i kombination med traditionella utvärderingar och genetisk information, kan förbättra demensdiagnostik och göra att bromsmediciner kan sättas in i ett tidigare skede, säger Jonas Olofsson, och menar att testerna nu behöver förbättras, bland annat för att identifiera de dofter som är bäst lämpade för att upptäcka demens. Deltagarna i studien ingår i Betula-projektet, ett storskaligt forskningsprojekt om åldrande, hälsa och minne. Projektet har bedrivits i Umeå under cirka tjugo år, och omkring 4 400 personer har deltagit i studien.

Fredagen 10 oktober försvarar Jonas K. Olofsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Odor identification in aging and dementia: Influences of cognition and the ApoE gene. Svensk titel: Luktidentifiering i åldrande och demens: Influenser av kognition och ApoE-genen. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Richard L. Doty, department of Otorhinolaryngology, University of Pennsylvania, USA.

Kontaktinformation: Jonas Olofsson, institutionen för psykologi, Umeå universitetTel: 08-16 38 34, 070-921 0357
E-post: jonas.olofsson@psy.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson