Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 30 mar, 2012

Doktorander ger Umeå universitet bra betyg

NYHET Doktorander vid Umeå universitet gör tummen upp för den vetenskapliga miljön, handledningen, kursernas innehåll och de kunskaper de får med sig. Förbättringar behövs bland annat när det gäller seminariemiljön.

Nu presenteras resultatet av en enkätundersökning bland forskarstudenter som är i slutet av sin forskarutbildning vid Umeå universitet. I enkäten ställs frågor om hur doktoranderna uppfattar utbildningens innehåll, om avhandlingsarbetet och vilka kunskaper utbildningen gett. Där finns också frågor om doktorandernas sociala bakgrund och om hur de uppfattar den vetenskapliga miljön och arbetsmiljön. Undersökningen kommer att genomföras varje år och är tänkt som ett underlag både för löpande uppföljning och för ett mer långsiktigt kvalitetsarbete för utbildningar på forskarnivå. Rapporten baseras på 93 svenskspråkiga enkätsvar.

Resultaten visar att doktoranderna i stort är positiva till sin utbildningstid vid Umeå universitet. Närmare tre fjärdedelar anser att både arbets- och studiemiljön är övervägande god. Många upplever den vetenskapliga miljön som kreativ och inspirerande och att de har relevanta kunskaper och färdigheter – till exempel att driva självständig forskning och att bedöma vetenskapens roll i samhället – när det är dags att disputera. Studenterna anser att kvaliteten på kurserna är hög och att det finns goda möjligheter att delta i konferenser och workshops.

Handledningen fungerar bra
För de flesta doktoranderna fungerade handledningen bra. De ansåg att handledarna gav konstruktiv kritik på avhandlingsarbetet, diskuterade vetenskapliga frågor, metoder och allmänna ämnesfrågor. En majoritet hade upprättat och följt upp den individuella studieplanen och tyckte att uppföljningarna fungerat bra.

En majoritet – mellan 60 och 80 procent för varje fråga – instämde i påståendena att kraven under studierna var rimliga och att studierna gett relevanta kunskaper och färdigheter. Kvaliteten på kurserna ansågs vara hög. Däremot ansåg studenterna att det fanns brister i informationen om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen skulle ge och om skyldigheter och rättigheter.

Goda kunskaper i att bedriva självständig forskning
En övertygande majoritet – mellan 78 och 85 procent – för varje frågesvar, instämde i att de vid disputationen har kunskaper att bedriva självständig forskning, att identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar och att analysera och kritiskt värdera forskning och andra kvalificerade uppgifter. Omkring 70 procent instämde i att de har kunskaper för att undervisa och handleda inom högre utbildning, att bedöma vetenskapens roll i samhället och för att samverka med det omgivande samhället. Över 90 procent instämde i att de har kunskaper att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat. En något mindre majoritet anser sig ha tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalificerat arbete inom offentlig sektor och näringsliv. När det gäller kunskaper för vetenskapligt ledarskap och projektledarskap varierade det vilken grad av kunskap doktoranderna ansåg att de har.

Påståendet att forskarutbildning är en stressig period stärks av enkätsvaren, men få hade ändå någon sammanhängande sjukfrånvaro mer än 13 dagar.

Kränkning och särbehandling förekommer
11 procent uppger att de blivit utsatta för kränkande särbehandling eller trakasserier. Samtliga – utom ett fall – är kvinnor. Kränkningarna/trakasserierna hade samband med könstillhörighet, religion/trosuppfattning, ålder eller annat. Flera av kränkningarna/trakasserierna beskrivs som kränkande språkbruk, utfrysning, osynliggörande eller hot. Det förekommer även förtal och ovälkommen beröring. De som står bakom den kränkande behandlingen anges vara handledare, lärare/forskare eller andra.

75 procent av de som svarat på enkäten anger att de vill fortsätta forska efter examen, och de har känt ett stort stöd från handledarna i den frågan. Vid disputationen har över hälften anställning vid Umeå universitet eller annat nationellt eller internationellt lärosäte. Många har arbete inom sjukvården, några inom andra sektorer och 18 procent har ännu ingen anställning.

Läs hela rapporten: www.anstalld.umu.se/digitalAssets/93/93924_rapport-avgngsenkt-2011.pdf

Redaktör: Anette Olofsson