Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 17 feb, 2004

Donation till Umeå universitet av amerikanskt ambassadörspar

NYHET Ambassadörsparet Dr Lyndon L. och Kay Olson har donerat 254 000 dollar till forskningsområdet Skandinavisk policy och politik i jämförande perspektiv, ett statsvetenskapligt profilområde som är under uppbyggnad vid Umeå universitet.

Lyndon L. Olsson var amerikansk ambassadör i Sverige under perioden 1997–2001. Han är hedersdoktor vid Umeå universitet och blev år 2002 utsedd till Årets Svenskamerikan av Vasaordern.

Donationen kompletterar ett tidigare bidrag från Wallenbergsstiftelsen för samma ändamål. Sedan länge bedrivs det framgångsrik forskning inom detta fält vid universitetets statsvetenskapliga institution. De forskningsprojekt som nu förs samman under detta paraply bekostas även av bidrag från bl.a. Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet.

Nyligen har också NOS -S (Nordiska Samarbetsnämnden för Samhällsforskning), tilldelat docent Torbjörn Bergman ett större bidrag för projektet ”Nordisk Parlamentarisk Demokrati”.
– Vi är mycket tacksamma och glada över donationen. Vi har ambitionen att placera Umeå universitet på världskartan när det gäller jämförande forskning om policy och politik i Norden. Detta ger oss möjlighet att skapa de resurser som behövs för att lägga grunden för en sådan profilering, säger Gunnel Gustafsson.

Uppbyggnad av forskningsområdet:
Scandinavian/Nordic Policy and Politics in the Global Age

Inom det forskningsområde som är under uppbyggnad gäller huvudfrågorna vari den skandinavisk/nordiska modellen bestått och består samt hur den utvecklas idag. Fungerar den som inspirationskälla för andra under den globala tidsåldern eller är den numera utsatt för så stark press utifrån eller inifrån att den successivt förlorar sin eventuella egenart?

Forskningen ska bedrivas i nära kontakt med det internationella forskarsamhället. Den anknyter till tre av de sju prioriterade forskningsområdena vid Umeå universitet, nämligen: nordliga rummet, social välfärd samt genus.

De studier som genomförs avser i första hand perioden från andra världskriget och framåt med viss tyngdpunkt på de senaste tio åren. Bland de frågor som ställs är följande:

  • Vilka är de huvudsakliga skillnaderna och likheterna mellan Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige ifråga om politik och policy?
  • Under vilka perioder kännetecknas de nordiska länderna huvudsakligen av likheter och under vilka perioder av olikheter?
  • Lärde vi i Norden av varandra under efterkrigstiden?
  • Vem lärde i så fall av vem, när och om vad?
  • Har det funnits en skandinavisk/nordisk modell och i så fall under vilka tidsperioder?
  • Skiljer sig de Nordiska länderna numera från andra länder i Europa och från övriga världen?
  • Om ja, från vilka i vilka avseenden och under vilka delar av efterkrigstiden?
  • Vem lär numera av vem ifråga om vad när det gäller utformningen av offentliga program (public policy) och genomförandet av dessa?

En skandinavisk modell – kort bakgrund

Vad som är kärnan i den nordiska modellen har diskuterats. Vissa analytiker har inkluderat såväl samhällsorganisationen som den politiska, ekonomiska och sociala ordningen. Andra har begränsat intresset till offentlig politik och policy som syftat till att förverkliga relativt lika levnadsvillkor för alla. Vissa har hävdat en tredje ståndpunkt – att likheterna mellan de nordiska länderna i verkligheten varit överdrivna och snarast utgjort ett led i ”marknadsföring” av de lösningar på samhällsproblem som vi gjort i Danmark, Norge, Finland , Sverige och på Island.

De många tidigare studier, som särskilt under 1970- och 1980-talen, genomfördes av inte minst amerikanska och brittiska forskare, utgör ett rikt och intressant material. De kunskapsluckor som ändå finns beror delvis på den tilltagande specialisering som kännetecknar samhällsvetenskaplig forskning. Senare studier är således ofta inriktade på en viss tidsperiod och inte sällan också på ett visst politikområde.

I den mån utvecklingen från 1900-talets mitt och framåt belysts har den inte sällan beskrivits som en historia om den nordiska/skandinaviska modellens uppgång och fall. Kunskapsluckor har uppstått som en följd av att den forskning som bedrivits om hur spridning av idéer om utformningen av offentlig politik (s.k. policy diffusion) sällan varit inriktade på att belysa samspelet mellan offentliga och andra aktörer under den period av globalisering som kännetecknar vår samtid.

Kontaktpersoner:

Gunnel Gustafsson, professor i statsvetenskap, Umeå universitetTel: 090-786 60 21 eller 070-694 56 55
E-post: Gunnel.Gustafsson@pol.umu.se

Cynthia Kite, forskarassisten, statsvetenskapliga institutionenTel: 090-786 50 72
E-post: Cindy.Kite@pol.umu.se

Kjell Lundmark, universitetslektor, statsvetenskapliga institutionenTel: 090-786 52 31
E-post: Kjell.Lundmark@pol.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg