NYHET
När tonårstjejer i franska romaner inte aktar sig för våldtäktsmän eller stränga föräldrar kämpar de för att undvika dåligt rykte samtidigt som de försöker vara sexuellt frigjorda.
När en flicka är huvudperson ter sig romanvärlden omkring henne mörkare än när en pojke har denna roll. Det visar Malin Isakssons studie av franska vuxenromaner från 1900-talets andra hälft. Isaksson undersöker hur tonårsflickor framställs i vuxenromaner skrivna i jagform, d.v.s. som om tonåringen själv berättade sin historia.
Att använda en tonåring som berättarjag är ett spännande grepp som kan vara effektivt på flera sätt. Vuxenvärldens banaliteter kan bli högst märkliga i en ung persons ögon. Omvänt kan de mest horribla händelser te sig normala, till exempel för en flicka som utsatts för misshandel och incest sedan barnsben. Om en författare vill förmedla ett särskilt budskap, verkar jag-formen emellertid inte vara den enklaste att hantera.
I Malin Isakssons doktorsavhandling framgår att många romaner får ett ytterst tvetydigt budskap, och att läsaren lämnas till sina egna tolkningar. Eftersom tonåringarnas värld beskrivs av dem själva – även om författaren som skapat detta ”tonårsperspektiv” är vuxen – blir bilden som förmedlas inte heller alltid trovärdig. Vad ska man tro när en tonårstjej säger sig hata sitt utseende, när hon samtidigt beskriver sitt långa blonda hår, sina slanka ben och sin yppiga barm?
Isaksson visar att författarna i många fall räknar med att de vuxna läsarna ska förstå olika saker ”över huvudet” på den unga berättarpersonen. Det är ett av de metoder man använder för att det ska framgå att författaren vill kritisera det samhälle som ter sig så mycket mer problematiskt för unga flickor än för pojkar.
Men avhandlingen visar att det i många fall inte är särskilt tydligt vad läsaren ska förstå. Den avslutas med en diskussion om hur olika läsargrupper kan tänkas tolka de falska tonåringarnas berättelser. Eftersom många av dessa romaner marknadsförs som ”autentiska” berättelser ser Malin Isaksson det som troligt att de läses som självbiografiska, som om romanens ”jag” var författarens alter ego.
Lördagen den 27 november försvarar Malin Isaksson, institutionen för moderna språk / franska, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Adolescentes abandonnées.Je narrateur adolescent dans le roman français contemporain. Svensk titel: Övergivna tonårstjejer. Tonåriga berättarjag i moderna franska romaner. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är universitetslektor Véronique Simon, institutionen för kultur och kommunikation, Karlstads universitet.
För mer information eller intervju, kontakta Malin Isaksson på telefon 090-786 61 58 eller e-post malin.isaksson@franska.umu.se
