NYHET Forskningsprogrammet Ecochange gör det möjligt att för första gången ge en sammantagen bild av vilka effekter klimatförändringar kommer att ha på Östersjön vad gäller näringsvävsstruktur, produktion och fördelning av miljögifter.
– De nya kunskapen är av avgörande betydelse för vår beredskap och våra åtgärder för att skydda havet, säger Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi och koordinator för forskningsprogrammet.
Vi kan förvänta oss en mängd olika förändringar i Östersjöns ekosystem som en följd av klimatförändringar.
Högre temperaturer och ökad nederbörd medför att inflödet av organiskt kol, humusämnen, från markområden ut till älvar ökar. När detta bruna sötvatten når havet kan solen inte tränga igenom havsytan lika bra som innan och det får konsekvenser för växtplankton som behöver solljus till sin fotosyntes. Detta kommer att ge en markant ekosystemeffekt i norra Östersjön, det vill säga i Bottniska viken.
Bakterierna, som livnär sig på det organiska kolet, blir då i stället den viktigaste näringsbasen. Detta leder till ett skifte i basen av näringsväven genom att produktionen av växtplankton hindras och bakterieproduktion främjas.
– Lägre antal växtplankton gör att det blir färre djurplankton, vilket i sin tur kan leda till färre fiskar, exempelvis strömming, som livnär sig på djurplankton. En annan konsekvens av minskad produktion av växtplankton är att bottenlevande djur, såsom vitmärlan, som lever av nedfallande döda växtplankton, också kan komma att minska, säger Agneta Andersson.
Ett mycket intressant och samtidigt förvånande resultat är att endast 20 till 30 procent ökad nederbörd kan orsaka stora ekologiska förändringar i Bottniska viken. Ett annat viktigt resultat är att kvicksilver som tillförts kustområdena via landavrinning har en mycket hög tillgänglighet för bioackumulering. Ökad avrinning kan därför förväntas leda till ökad ackumulering av kvicksilver i plankton och bottenlevande djur. En del av denna forskning har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften Nature Communications.
Forskningen inom Ecochange har också lett till insikter i komplexiteten av föroreningssituationen i Östersjön. Förmågan hos lösta organiska föreningar att adsorbera olika organiska miljögifter har visat sig skilja i olika delar av Östersjön. Vissa organiska miljögifter binder specifikt till det organiska kolet som kommer från land.
– Miljögifterna kan därmed transporteras uppåt i födoväven via bakteriell aktivitet, men det är också möjligt att humusämnena ”håller kvar” miljögifterna och att organismerna i födoväven skonas i högre usträckning. Vi planerar att studera detta mer i detalj, säger Agneta Andersson.
Födovävarna är också mycket komplexa. Förhållandena i öppet hav och kust påverkar varandra eftersom ekosystemen är sammanlänkade, bland annat genom fiskars in- och utvandring, berättar Agneta Andersson.
– Små djurplanktonätande fiskar, exempelvis spigg, som under våren simmar från havet in till kustområdena för lek, kan påverka kustlevande rovfiskar som abborre och gädda negativt då de äter upp rovfiskarnas nykläckta yngel. Vi ser alltså att bytesfiskar äter rovfiskens yngel!
I framtiden kommer Ecochange framför allt fokusera på processer i kustområdet, som utgör mycket viktiga livsmiljöer för många djur och växter.
– Hittills har vi kunnat påvisa att återställning av våtmarker kraftigt ökar antalet gäddor i kustområdena, genom att deras lekplatser utökas. Vi har också funnit att gäddan har ett snävt levnadsområde, vilket leder till att reproduktion mellan olika geografiska områden förhindras. Det är värdefull kunskap för ett långsiktigt hållbart kustfiske.
Ecochange har beviljats ett bidrag på 35,4 miljoner kronor för åren 2010-2014 ur regeringens satsning på strategiska forskningsområden. Umeå universitet och Linnéuniversitetet är partners i forskningsprogrammet i nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturhistoriska Riksmuseet. Ecochange omfattar ett 30-tal projekt och ett 50-tal forskare.
Redaktör: Ingrid Söderbergh