Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 27 nov, 2018

Ekonomi och utbildning viktiga faktorer vid njursvikt hos typ 1-diabetiker

NYHET Risken att drabbas av njursvikt vid diabetes är fem gånger så stor för den som inte har gått ut gymnasiet. Även föräldrarnas utbildning och familjens ekonomi har betydelse för risken för njursvikt. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Vi ser en positiv utveckling vad gäller hälsa och överlevnad för personer med diabetes som får njursvikt, men större vikt behöver läggas vid socioekonomiska faktorer som ekonomi och utbildning för att alla ska få del av förbättringen, säger Cecilia Toppe, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Cecilia Toppe använt ett antal nationella register, som Svenskt barndiabetesregister, Nationella diabetesregistret och njurregistret, för att studera vilka personer med diabetes typ 1 som utvecklar njursvikt och behöver dialys.

Bland dem som fått typ 1-diabetes som barn eller unga vuxna drabbades drygt en på tjugo, cirka fem procent, av njursvikt som kräver dialys. Sett över tid är det färre patienter idag som utvecklar njursvikt och de är minst tre år äldre när de påbörjar dialys än på 90-talet. De som drabbas av njursvikt idag överlever också längre än de som fick det på 1990- eller början av 2000-talet. Bäst överlevnad sågs hos patienter som fick en ny njure med transplantation, vilket drygt hälften av patienterna dialyskrävande njursvikt i studien fick.

Den enskilt starkaste socioekonomiska riskfaktorn för att utveckla njursvikt var patientens egen utbildningsnivå. Om man inte gått ut gymnasiet var risken att få njursvikt mer än fem gånger stor som om man gått färdigt gymnasiet. När man undersökte riskerna på föräldranivå gick det att se att båda föräldrarnas, men särskilt mammans, högst uppnådda utbildning också var en stark faktor. Det gick även att se en viss ökad risk för njursvikt om någon i familjen vid något tillfälle hade fått försörjningsstöd av samhället.

– Det kan handla om att personer med högre utbildning och bättre ekonomi lever ett hälsosammare liv med bättre kost och mer friluftsliv så att de tar hand om sin diabetes bättre än socioekonomiskt utsatta personer. Utmaningen för vården är att se till att alla får samma hjälp och stöd att hantera sin diabetes, oavsett bakgrund, säger Cecilia Toppe.

Cecilia Toppe är född och uppvuxen i Ängelholm i Skåne. Hon är utbildad läkare vid Linköpings universitet och arbetar som internmedicinare och endokrinolog vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna

Cecilia Toppe
Telefon: 070-862 61 39
E-post: cecilia.toppe@umu.se

Text: Ola Nilsson

Om disputationen

Cecilia Toppe, Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för pediatrik, försvarar fredag 30 november kl. 09.00 sin avhandling med titeln: Tidstrender och riskfaktorer för terminal njursvikt orsakad av typ 1 diabetes. Opponent: Torild Skrivarhaug, lektor, Institutet för klinisk medicin, enheten för pediatrik, Medicinska fakulteten, Oslo Universitet. Huvudhandledare: Anna Möllsten. Plats: Norrlands universitetssjukhus 6M - Laboratoriecentrum, Betula.