Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 01 jun, 2007

Ekonomisk policy inom hälso- och sjukvården

NYHET Fredagen den 8 juni försvarar David Granlund sin avhandling om ekonomiska aspekter inom hälso- och sjukvården. Avhandlingen består av fyra vetenskapliga artiklar varav två handlar om sjukvård och sjukskrivningar och två om priser och kostnader för läkemedel

I den första artikeln analyseras samhällsekonomiska problem förknippade med att staten finansierar och bestämmer över sjukförsäkringen medan landstingen ansvarar för sjukvården.

– Denna ansvarsuppdelning kan leda till att fel mängd sjukvård tillhandahålls, men problemet kan åtgärdas genom att inrätta ett speciellt statsbidrag. Problemområdet är aktuellt med tanke på Ansvarskommitténs utredning om organiseringen av den svenska offentliga sektorn, säger David Granlund.

I den andra artikeln studerar David sambandet mellan aggregerade hälso- och sjukvårdsutgifter och sjukfrånvaro i Sverige under åren 1993 till 2004. Resultaten tyder på att utgifterna för sjukvården bara har haft en mycket liten, eller ingen, effekt på sjukskrivnings- och förtidspensioneringstalen.

– En möjlig delförklaring till detta är att landstingen endast tjänar lite på att minska sjukfrånvaron, vilket kan leda till att bara en liten del av hälso- och sjukvårdsutgifterna har riktats till åtgärder som skulle kunna minska sjukfrånvaron, menar han.

2001 fick de två vårdcentralerna i Burträsk och Moröbacke, Västerbotten, ett tydligare kostnadsansvar för förskrivna läkemedel. Resultaten i artikel tre tyder på att detta inte har fått några systematiska effekter vare sig på priset på de läkemedel som förskrivs eller på antalet dagsdoser som förskrivs per recept. Resultatet kan bero på att vårdcentralerna trodde att eventuella minskade läkemedelskostnader skulle resultera i mindre anslag från landstingen kommande år.

I den fjärde artikeln studeras hur utbytesreformen på läkemedel som genomfördes i oktober 2002 påverkar prissättningen av läkemedel. Resultaten visar att reformen lett till att läkemedelsbolagen sänkt priserna på de läkemedel som omfattas av reformen med i genomsnitt fyra procent.

– I kronor räknat innebär denna prissänkning en besparing i miljardklassen för konsumenterna och landstingen. Till detta skall läggas den direkta besparingen när dyrare läkemedel byts ut mot billigare, säger David.

David Granlund är född och uppvuxen i Glommersträsk, Arvidsjaurs kommun. Han har en politices kandidatexamen i nationalekonomi från Umeå Universitet sedan 2002.

Fredagen den 8 juni försvarar David Granlund, Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Economic Policy in Health Care: Sickness Absence and Pharmaceutical Costs. Svensk titel: Ekonomisk policy inom hälso- och sjukvård: sjukfrånvaro och läkemedelskostnader. Disputationen äger rum kl 13.15 i sal hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Åke G Blomqvist, Department of Economics, National University of Singapore.”

För mer information kontakta gärna David Granlund på tfn 090-786 99 40, mobil 070-222 91 72, eller e-post david.granlund@econ.umu.se.

Redaktör: Frida Fjellström