NYHET
De svenska kommunernas totala utgifter ökar olika mycket beroende på om intäktsökningarna består av statsbidrag från staten eller egna skatteintäkter. Intäktskällans betydelse varierar även mellan olika kommuner, något som enligt Umeåforskaren Mikael Witterblad beror på inkomstfördelningen i kommunen. Även sammansättningen av de kommunala utgifterna studeras, där en slutsats är att äldreomsorg och skola kan betraktas som nödvändighetsvaror i kommunen när de samlade kommunala inkomsterna ökar.
Mikael Witterblad vid Umeå universitet har undersökt vad som bestämmer storleken på, och sammansättning av, de svenska kommunala utgifterna. En bättre förståelse för hur de kommunala utgifterna bestäms gör det lättare för staten att omfördela intäkter mellan kommuner via det nationella statsbidragssystemet. Kunskapen bidrar också till att det blir lättare för staten att utforma nationella riktlinjer i syfte att styra kommuner mot ett specifikt mål.
Studien som analyserar de totala utgifterna i kommunerna baseras på åren 1996–2004 och i stort sett all kommuner. Mikael Witterblad visar att de totala utgifterna i genomsnitt ökar ungefär tre gånger så mycket när den kommunala intäktsökningen består av statsbidrag från staten istället för ökade egna skatteintäkter. Ju större andel som statsbidragen utgör i den kommunala budgeten, desto större utgifter genererar en ökning i statsbidragen i förhållande till en ökad skattebas. Studien av sammansättningen av de kommunala utgifterna bygger på 273 kommuner och åren 1998–2005.
Enligt Mikael Witterblad så ökar efterfrågan på all form av kommunal service när de samlade inkomsterna i kommunen ökar. Efterfrågan på social omsorg är minst beroende av förändringar i de samlade inkomsterna medan efterfrågan på infrastruktur, kultur och fritid är mest känslig för förändringar i de samlade inkomsterna. Mikael Witterblad finner även att efterfrågan på kommunal service faller när priset på den kommunala verksamheten stiger.
Mikael Witterblad har också, i två samförfattade teoretiska studier, undersökt hur staten kan omfördela mellan olika individer i situationer där staten begränsas av att inte kunna observera olika individers produktivitet. Den ena studien handlar om offentligt tillhandahållande av privata varor i en ekonomi med arbetslöshet medan den andra studien analyserar optimal inkomst- och varubeskattning i samband med förekomster av andrahandsmarknader.
Fredagen den 7 mars försvarar Mikael Witterblad sin avhandling med titeln Essays on Redistribution and Local Public Expenditures. Svensk titel: Uppsatser om omfördelning och lokala offentliga utgifter. Disputationen äger rum kl 10.15 i sal N200 i Naturvetarhuset. Opponent är Professor Lars-Erik Borge, Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet, Trondheim.
För mer information: Mikael Witterblad, institutionen för nationalekonomi Umeå universitet Tel: 090-786 6806 e-post: mikael.witterblad@econ.umu.se
