Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Elever blir duktigare i matematik av kontinuerligt anpassad undervisning

NYHET När lärare får verktyg för att undersöka vad eleverna förstått och inte förstått på matematiklektionerna och anpassar undervisningen efter deras behov ökar elevernas engagemang och de blir duktigare i ämnet. Det visar forskning vid Umeå universitet om så kallad formativ bedömning som presenteras under Matematikbiennalen.

– Översätter man effekten av resultaten till Sveriges resultat i PISA-undersökningen skulle vi ta oss från dagens placering under världsgenomsnittet till en plats bland toppnationerna. Det är en stor förändring, säger Torulf Palm, lärare och forskare vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik och Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik, Umeå universitet.

Orden ”formativ bedömning” leder lätt tankarna till att det handlar om prov, ständiga utvärderingar och betyg. Men, det är snarare ett sätt att undervisa och lära sig som visat sig vara väldigt effektivt, förklarar han.
– Det handlar om undervisning och lärande där lärare och elever samlar information om elevernas tänkande och förståelse för att kontinuerligt under lärandeprocessen anpassa undervisningen och lärandet efter de lärandebehov som framkommer av informationen.

Hett områdeDetta ställer stora krav på läraren, det räcker inte att i slutet av lektionen slänga ut en fråga i klassen om det lektionen handlat om. Läraren måste få reda på hur alla elever förstått ett matematiskt innehåll.
– Och som lärare vill jag inte bara veta vad eleverna kunde, säger Torulf Palm. För att undervisningen ska vara riktigt effektiv behöver jag få reda på att om de inte förstod, hur tänkte de då? Nästa steg är att anpassa undervisningen efter det, ur informationen man får in uppstår en massa nya frågor, problem, behov och krav på en som lärare.

Formativ bedömning är ett hett område i skolvärlden just nu. En rad internationella studier visar att detta sätt att undervisa är effektivt och leder till förbättrade elevresultat.
– Däremot vet vi betydligt mindre om hur vi kan stödja lärarna så att formativ bedömning verkligen får de effekter som forskningen visar är möjliga, säger Torulf.

Mellanstadielärare fick fortbildningPå den punkten försöker den forskargrupp vid Umeå universitet som Torulf Palm leder flytta kunskapsfronten framåt. I ett projekt som fått anslag från Skolverket har han och kollegorna Catarina Andersson och Erika Boström bland annat studerat ett 25-tal mellanstadielärare i årskurs 4 i Umeå kommun. Forskarna har dels studerat lärarnas undervisning, dels gett lärarna fortbildning i formativ bedömning.
– Lärarna kom till oss en dag i veckan under en termin för föreläsningar och diskussioner. Däremellan fick de i sina egna klassrum testa det som de hade lärt sig.

Fortbildningen bestod både av teori och konkreta verktyg och tekniker att använda för att ta reda på hur eleverna förstått matematiken. Några exempel är muggar i olika färger eleverna ställde på bänken som signal på vad de greppat och inte och små whiteboardtavlor att hålla upp med svar på lärarens kontrollfrågor.
– Teknikerna påverkar hela undervisningen, säger Torulf Palm. De kräver att läraren redan innan lektionen har rett ut vad eleverna ska lära sig och vilka frågor som behöver ställas för att ta reda på hur det blev.

Eleverna mer engageradeMen, även om formativ bedömning ställer nya krav på lärarna upplevdes metoden som utvecklande av de som ingick i projektet.
– Vi kunde se att lärarna blev väldigt motiverade att bedriva sin undervisning på det nya sättet därför att de märkte att deras undervisning utvecklades och eleverna tyckte det var positivt och blev mer engagerade i klassrummet.

Efter en termin var lärarna i projektet tillbaka i ordinarie tjänstgöring igen och kunde forma den fortsatta undervisningen som de ville. Forskarna gjorde dock återkommande, oanmälda besök i deras klasser för att observera undervisningen.
– Vi såg att samtliga lärare gjort en väldigt stor förändring av sin undervisning, säger Torulf Palm. De använde fler inslag av formativ bedömning, var tydligare med målen, samlade in mer information och anpassade undervisningen efter det.

Förbättrat resultatDen springande punkten är förstås om eleverna blev duktigare på att räkna? Svaret är ja, det blev de.Samtliga elever i årskurs 4 i Umeå fick i början av höstterminen göra ett prov. Hälften av klassernas lärare hade då just deltagit i fortbildningen i formativ bedömning, medan de andra utgjorde kontrollgrupp.
– Kontrollgruppen hade bättre resultat på första provet innan läsårets undervisning hade startat, men på det prov som eleverna sedan fick göra i slutet av fyran hade de elever vars lärare fått utbildning i formativ bedömning gått om och var nu den grupp som presterade bäst.

När blir formativ bedömning ett inslag i den ordinarie lärarutbildningen?
– Vi började i höstas! På termin fem har vi lagt in en kurs i bedömning, där hälften av tiden ägnas åt formativ bedömning och motivation i undervisningen, säger Torulf Palm. Jag vet inte hur det ser ut på andra universitet, men hos oss är utbildningen nära anknuten till det vi forskar om. Den fortbildning vi erbjuder redan utbildade lärare passar också nära ihop med den forskning vi bedriver i vår forskargrupp, de olika delarna befruktar varandra hela tiden.

Text & foto: Anna-Lena Lindskog

Redaktör: Anna-Lena Lindskog