NYHET Hur en lärare väljer att gestalta ett ämnesinnehåll har väldigt stor betydelse för elevers lärande. För att eleverna ska kunna nå så bra resultat som möjligt måste en lärare ha kvalificerade insikter i ämnet och kunna omvandla dessa och de nationella kunskapsmålen till lärandeobjekt. Läraren måste också ha god inblick i elevernas kunskapsförutsättningar.
Svenska elevers prestationer i matematik förefaller bli sämre istället för bättre. En del hävdar att ett botemedel vore att införa tydliga och mätbara kunskapsmål i ämnet, kunskapskrav som inte ger stort tolkningsutrymme till läraren. Andra hävdar att en läroplan borde vara något som lärarna ”äger” och utvecklar eftersom kunskapsmål som beskrivs på en nationell nivå inte kan fånga den komplexitet som existerar i skolan när det kommer ner till villkor och realisering av mål i olika klassrum. Kunskapsmål är ett normativt ställningstagande om vad en elev förväntas behärska, men för att få reda på vad som händer i klassrummet och vilken effekt detta får på elevernas lärande, måste lärarna själva upptäcka förhållandet mellan undervisning och elevers lärande.
I Anna Wernbergs avhandling studeras ämnesinnehållets behandling under några matematiklektioner i årskurserna 3 och 4. I studien har en grupp lärare tillsammans med forskare undersökt hur ett visst innehåll, lärandeobjekt, kommer till uttryck under en lektion. Lärare och forskare har tillsammans planerat, genomfört (en av lärarna har undervisat) och utvärderat tre lektioner med samma ämnesinnehåll. Lärarna har då haft möjlighet att studera lärande och sin undervisning utifrån elevernas behov. Förutom en beskrivning av dessa lektioner förs en diskussion om vad som skiljer ett kunskapsmål från ett lärandeobjekt, samt hur ett kunskapsmål omvandlas till ett lärandeobjekt.
Ett lärandeobjekt formuleras till en början med i termer av vad eleven ska kunna, men genom att lärarna anstränger sig att utröna vad just deras elever redan kan, blir lärandeobjektet empiriskt grundat. Studiens resultat visar att de insikter eller förmågor som eleverna utvecklar i förhållande till ett specifikt ämnesinnehåll, lärandeobjektet, är beroende av de olika tillvägagångssätt som läraren väljer att synliggöra detta för eleverna. Ett lärandeobjekt kan sägas beskriva vad just de elever som berörs behöver lära för att uppnå en viss kompetens eller mål. Ett annat resultat är att en lärare behöver ha kvalificerade insikter i lärandeobjektet. När man som lärare ska komma underfund med vad eleverna i den aktuella elevgruppen behöver ges möjlighet att lära, är det ofta en god idé att omvandla ett kunskapsmål, så som det beskrivs i läroplanen, till ett lärandeobjekt. Studien visar på betydelsen av lärandeobjektets behandling och lärarnas medvetenhet av dess betydelse.
Anna Wernbergs disputation sker inom ramarna för Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete, NaPa. Umeå universitet är värdhögskola och huvudansvarig för denna. Syftet med den nationella forskarskolan är att bredda forskarutbildningen och forskningen med anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.
Fredagen den 18 december försvarar Anna Wernberg, Sektionen för lärarutbildningen, Högskolan Kristianstad, sin avhandling med titeln Lärandets objekt. "Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig." Disputationen äger rum kl.13.00 i aulan, Högskolan Kristianstad.
Fakultetsopponent är Mikael Alexandersson, IPD Institutionen för lärande och undervisning, Göteborgs Universitet.
Avhandlingen har publicerats elektroniskt.
Anna Wernberg är uppvuxen i en by utanför Eslöv. Även om hon fortfarande bor kvar i Skåne arbetar hon numera vid Högskolan Borås. Hon har tidigare varit verksam vid Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad.
anna.wernberg@hb.se alt. anna.wernberg@hkr.se Telefon, arbete: 033-4354316
Mobiltelefon: 0705945541