Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola

NYHET Att lyfta fram elevernas känslor och tankar är ett bra sätt att jobba för att motverka främlingsfientlighet och för att diskutera frågeställningar om religiositet och sexuell läggning i skolan. Det menar David Lifmark, Umeå universitet, som i sin avhandling studerat hur lärare arbetar med läroplanens värdegrundsuppdrag.

I grundskolans och gymnasiets läroplaner finns ett uppdrag som riktas till alla skolor och lärare. Där slås fast att lärare bland annat ska arbeta för ”individens frihet och integritet”, ”solidaritet med svaga och utsatta” och ”jämställdhet mellan kvinnor och män”. Lärare ska även motverka främlingsfientlighet och diskriminering, exempelvis på grund av "religion eller annan trosuppfattning" och "sexuell läggning". Läroplanen säger dock inget om hur dessa mål ska tolkas, eller hur arbetet bör bedrivas. Detta ger stor frihet och stort ansvar till enskilda skolor och lärare.

David Lifmark har därför samtalat med sju lärare från olika skolor om värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Samtalen visar att arbetet involverar etiska överväganden om vad som är gott eller rätt att göra, och inte minst möten med elever som behöver lärarens hjälp och stöd. Det kan upplevas som smärtsamt när olika former av orättvisor och lidanden uppmärksammas.
– Att exempelvis möta en utsatt homosexuell pojke, en flicka som drabbats av krigets våld eller problemen bakom en elevs uttryckta rasism är svårt. Men arbetet kan också betraktas som engagerande och meningsfullt, då det berör det man ser som rätt att kämpa för, säger David Lifmark.

I avhandlingen diskuterar han också hur ett värdegrundsarbete kan bedrivas med respekt för enskilda elevers integritet och för deras familjers privata liv. Han utgår från en teori om att emotioner som medkänsla eller vrede består av många olika slags tankar. Dessa tankar riktar sig mot människor eller företeelser i omvärlden och är bland annat beroende av vilket sammanhang den enskilde personen kommer ifrån och vilka erfarenheter och upplevelser personen har. Emotioner innehåller även uppfattningar i sakfrågor och omdömen, och återspeglar idéer om vad ett gott liv innebär. Detta innebär att lärarens värdegrundsarbete kräver kunskaper av olika slag, och är både komplext och ansvarsfullt.
– En elevs uttryckta främlingsfientlighet kan exempelvis hänga samman med rädsla för vad som sker i lokalsamhället och nationen, och med vad kamrater och föräldrar tycker.

Lifmark menar att genom att  diskutera med eleverna blir det lättare för dem att förstå hur känslor, tankar och värderingar kan hänga samman.
– Det blir också möjligt att förändra emotioner och beteenden, även om det kan vara svårt.

David Lifmark bor i Falun, är verksam vid Högskolan Dalarnas lärarutbildning och har tidigare arbetat som gymnasielärare.

För mer information, kontakta:

David Lifmark Telefon: 023-77 80 60, 073-714 43 23
E-post: dli@du.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Om disputationen:

Fredagen den 17 december försvarar David Lifmark, institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet, sin avhandling i Pedagogiskt arbete med titeln Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Föreläsningssal 4, Högskolan Dalarna, Falun. Fakultetsopponent är professor Bernt Gustavsson, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet.

Redaktör: Eva Stoianov