En dag fylld av livliga samtal om hållbarhet

AIMday står för Academic Industry Meeting day. Hit får externa organisationer på förhand skicka in frågor som de vill diskutera med universitetets forskare och lärare. Sedan matchas de med sakkunniga från olika vetenskapsområden för att utbyta kunskap, erfarenheter och idéer i små, timmeslånga workshoppar. I år var det övergripande temat ett högaktuellt sådant; hållbarhet. 

Vicerektor Dieter Müller var dagens moderator.

BildMattias Pettersson

– De globala hållbarhetsutmaningarna kräver handling. Idag. Egentligen helst igår. Med nio år kvar att uppnå målen i Agenda 2030 brinner det i knutarna. Dagens AIMday är en ansats att komma ett steg på vägen. Här bistår våra forskare och lärare med sin kompetens och kunskap för att diskutera tänkbara vägar framåt och stimulera omställningen till ett mer hållbart samhälle, inledde vicerektor Dieter Müller.

Lyckad premiär för AIMday online

På grund av pandemin fick den vanligtvis myllrande mötesplatsen för första gången ordnas i digital form. Men mötena mellan universitetets forskare och organisationer sugna på att diskutera olika utmaningar var lika livfulla som någonsin förr. Under totalt 17 workshoppar avhandlades allt från sätt att minska svinn och öka återbruk vid byggarbetsplatser till livslångt lärande, allas rätt till en aktiv fritid och utmaningen att forma ett hållbart samhälle i en snabbt växande stad. 

– Jag måste säga att det har gått över förväntan. Ur tillgänglighetssynpunkt var det rent av positivt att mötas online, eftersom intresserade från flera delar av landet enkelt kunde delta, sade Katarina Henriksson, en av arrangörerna vid Enheten för forskningsstöd och samverkan. 

– AIMday handlar om samtal för att belysa samhällsviktiga frågor ur olika perspektiv. Det finns inga förväntningar på att hitta färdiga lösningar på en timme, förklarade Katarina Henriksson, en av arrangörerna.

BildMattias Pettersson

Hon kunde glatt konstatera att många av deltagarna medverkade för första gången, vilket innebär att AIMday fortfarande – i sin femte upplaga – skapar tillfällen för nya forskare, lärare och externa aktörer att mötas.  

– Några tyckte att timmen gick alldeles för fort och skulle gärna ha velat diskutera ännu längre, sådant som man i vanliga fall brukar hinna med under kaffepauser och lunchmingel. Samtidigt har de ju lärt känna varandra litegrann nu och vet vilka de kan kontakta för att utforska frågorna vidare, fortsatte Katarina Henriksson. 

Såddmedel för kickstart

För att ge gryende samarbeten en extra skjuts utlyste arrangörerna upp till 85 000 kronor i såddmedel. Pengar som kan ge hugade chansen att träffas på nytt, fortsätta att bearbeta frågan till ett forskningsbart problem och börja sätta sig in i kravbilden hos olika finansiärer som exempelvis Forte, Formas, Energimyndigheten eller Vinnova. 

– AIMday ligger bra i tid för att hinna ta sikte på en större ansökan under nästa år. Sedan får ni vara beredda på att det kan ta ytterligare ett år från det att ni skickar in er ansökan till dess att ni kan starta upp ert samarbetsprojekt, om ni har turen att få finansiering, upplyste Erika Sörensson, forskningssamordnare vid Enheten för forskningsstöd och samverkan.

Varför har många kvinnor högre utbildningsnivå än män och hur kan vi minska glappet? Det ville bland annat Britt-Inger Keisu från Umeå centrum för genusstudier (UCGS) gärna fortsätta att utforska ihop med Örnsköldsviks kommun efter AIMday.

BildSara Franke Wikberg

Några sugna på att ta chansen var Britt-Inger Keisu från Umeå centrum för genusstudier (UCGS), Björn Ahlström från Centrum för skolledarutveckling och Ann-Louise Silfver från Pedagogiska institutionen. Tillsammans med Lena Finne Jansson från Örnsköldsviks kommun diskuterade de varför fler kvinnor än män har en examen på högre nivå, vad vi kan göra för att minska obalansen och tänkbara konsekvenser av att inte göra det. Bland annat mot bakgrund av att det påvisats ett samband mellan utbildningsnivå, livskvalitet och förväntad livslängd.

Ibland är nya infallsvinklar gott nog

Medan somliga frågor utmynnar i samarbetsprojekt för att försöka hitta handfasta lösningar ger andra upphov till nya sätt att tänka på och ta sig an ett problem. Något som kan vara nog så viktigt. 

Umeå kommun ville till exempel få inspel kring hur arbetet med den cirkulära omställningen av samhället kan synliggöra och utmana maktstrukturer, och på så vis bidra till en mer jämlik fördelning av makt, inflytande och resurser mellan kvinnor och män. Frågan möttes av förslag på allt från att gynna dem som "gör rätt" till att ta hjälp av masterstudenter för att analysera utmaningen, och den egna organisationen, med andra ögon.

– Det här är ingen fråga man får något konkret svar på, utan något som vi klurar över och jobbar med konstant. För oss har AIMday varit ett fantastiskt tillfälle att få låna smarta hjärnor från olika discipliner, få nytt bränsle för att komma vidare och bli lite skarpare i vårt arbete. Det känns väldigt värdefullt för oss, sade Annika Dalén, utvecklingsstrateg på Umeå kommun.

Enligt vicerektor Dieter Müller handlar AIMday till stor del om just det; att på olika sätt stärka universitetets samverkan med det omgivande samhället, utveckla kunskap tillsammans med andra och bidra till positiv framåtanda i regionen. 

Per Holm, programansvarig för Kulturentreprenörsprogrammet, deltog i hållbarhetskonsulterna Esams fråge-workshop om sätt att underlätta det livslånga lärandet. Samtalet gled också in på vikten av att stå emot hot som fake news och nationalistisk propaganda – och parterna började fundera på möjlig samverkan inom utbildning istället för inom forskning.

BildHumlab

– AIMday har tidigare visat sig vara ett koncept som skapar nya allianser, nya möten, nya projekt och nya lösningar som bidrar till en bättre framtid. Förhoppningsvis bidrar också den här dagen till nya initiativ inom hållbarhetsområdet, avrundade han.