Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 24 mar, 2004

En granskning av besluten bakom Botniabanan

NYHET Hur gick det till när beslutet om Botniabanan, en av de största statliga satsningarna i Norrland under de senaste decennierna, fattades? Fredrik Andersson undersöker i sin avhandling de bakomliggande faktorerna.

Vilka regionala aktörer var pådrivande för att järnvägen skulle komma till stånd och hur agerade de för att få genomslag för den tidvis mycket kontroversiella banan? Det är några av de frågor Andersson besvarar i den ekonomisk-historiska avhandlingen "Mot framtiden på gamla spår?" Vilken speglar Botniabanan i ett perspektiv av hur man i Norrland agerat kring kustjärnvägsfrågan under hela 1900-talet.

Andersson jämför Botniaprojektet med byggandet av Ostkustbanan, som stod färdig 1927, och försöken att förlänga Ostkustbanan under 1940-, 1970- och 1980-talen.

Studien visar att beslutet att bygga Botniabanan till stor del grundar sig på den starka ideologiska laddning som kommunikationer har i ett norrländskt perspektiv. Bättre kommunikationer kompenserar för Norrlands perifera läge och förbättrar förutsättningarna för regionens exportintensiva näringsliv. Det är svårt att argumentera mot att det är gott om mil i Norrland. Därigenom skapades en stark legitimitet för regionala krav på statliga infrastruktursatsningar. Detta är också grunden till att staten under 1900-talet på olika sätt positivt särbehandlat den norrländska kustjärnvägen.

En annan orsak till att Botniabanan nådde framgång var övertygelsen om järnvägens stora regionala betydelse. Detta kombinerades dessutom med en förmåga att skapa en stark samanhållen och uthållig intressegrupp bestående av skickliga aktörer med stora kontaktnät.

Genomslaget för Botniabanan berodde samtidigt på att den passade väl in på dagordningen. Lösningen på en mängd olika problem kunde kopplas till en ny järnväg. Det var därför symptomatiskt att beslutet om byggandet av Botniabanan både kom att bli en kommunikations-, regional- och miljöpolitisk åtgärd.

Avhandlingen visar att beslutet att bygga Botniabanan är den logiska fortsättningen på 1900-talets diskussioner om kustjärnvägar i Norrland. Likheterna hur beslutsprocesserna kring Botniabanan, Ostkustbanan och Ostkustbanans förlängning utvecklade sig är påfallande. Detta tyder på att sannolikheten för att även Norrbotniabanan byggs bör vara god.

Denna typ av regional mobilisering är dock inte unik för Norrland. Detaljerna är naturligtvis speciella De generella faktorer som var utslagsgivande för de regionala intressegrupperna i Norrland skulle även kunna överföras på infrastrukturprojekt i andra delar av landet, som Mälardalen eller Skåne.

E-publicering:
publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=206

Fredagen den 26 mars försvarar Fredrik Andersson, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling Mot framtiden på gamla spår? - Regionala intressegrupper och beslutsprocesser kring kustjärnvägarna i Norrland under 1900-talet. Disputationen äger rum 10.15, Hörsal D, Samhällsvetarhuset Fakultetsopponent är Docent Jan Ottosson, ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet

Fredrik Andersson är född i Gällivare 1973, där han också bodde till han flyttade till Umeå för studier 1992.

Fredrik Andersson nås på: Institutionen för ekonomisk historiaTel: 090-786 60 81
E-post: fredrik.andersson@ekhist.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg